Bakgrund

Visar inlägg med etikett Trädgård. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Trädgård. Visa alla inlägg

lördag 9 mars 2013

Det gror och spirar, råd om ljus till växter


Ja nu är fröna på gång att komma upp som jag sådde förra veckan. Först upp var brysselkålen som nu nu har kommit upp i alla de små facken. Hos gurkörten och höstastrarna så har det kommit en grodd på vardera. Nu hoppas jag bara på att resten är på väg.

Men växtspurten hos brysselkålen gjorde att det var dags att börja tänka över hur man ska fixa ordentligt med ljus åt de små liven. Jag har mina odlingar stående i matsalen eftersom jag inte använder matsalsbordet till så mycket annat just nu. Men den stora naktdelen är att det inte finns upphängning för lampor där inne. Eftersom det dessutom är ett fint gammalt trätak i original så gör det ont i själen att sätta krokar i det. Läsningen blev att spänna ett snöre mellan det gamla spjälet och kroken vid fönstret (tack för idéen mamma) och sedan göra en liten upphängningsanordning med hjälp av snören och ståltråd. Det gick över förväntan (ignorera kläderna i bakgrunden då rummet även fungerar som torkrum under vintern).

SG1L3268

SG1L3267

SG1L3266

Så varför sätta upp extra ljus? Ja först och främst så är det så att fönstren i mitt "grorum" väter åt fel håll så när klockan är 11 på förmiddagen så försvinner solen. Så det blir ganska mörkt. Om man har förodlat växter inne och fått långa, rangliga, växter som skjuter i höjden men inte på bredden så beror det oftast på för lite ljus. Eller snarare på att ljus/värme ration är fel. Om man odlar i ett varmt men mörk rum så får man ofta det problemet. Växterna växer sig långa snabbt för att hitta upp till ljuset. 

Då är det bra att ge dem lite mer ljus. Man kan även sätta in en bordsfläkt som blåser lite på dem, men då ska de vara lite större eftersom de är känsliga för drag i början.

Vad ska man använda för ljus? Det här är en hel vetenskap och växterna behöver olika sorters ljus beroende på vilken period de befinner sig i. Men enkelt sett så behöver växter blått(kallt) ljus för att grönmassan ska växa och rött(varmt) ljus för att blomma och bära frukt. Så om man bara vill ge växterna lite extra ljus när man förgror dem och sedan planerar att flytta ut dem så ska man satsa på blått ljus. Ljusets temperatur (som avgör färg) mät i Kelvin (K) och enkelt sagt så ger en lägre temperatur varmare färger medan en högre temperatur ger kallare. Så till uppdragning av plantor vill man ha så hög K som möjligt (helst över 3500).

Var hittar man sådana lampor? Ja det finns ju naturligtvis speciallampor framtagna för växter. Dessa är dock dyra och ska man bara ha dem för att dra fram frön som hobbyodlare så är det slöseri med pengar (enligt mig). Enklaste sättet att hitta en lampa med blått ljus är att vända sig till lysrören. Lysrör är oftast enkla att få tag i i blå nyanser medan energilampor ofta går åt det varmare hållet. Jag införskaffade min trevliga lilla armatur och lysrör på biltema, tillsammans kostade de ungefär 150kr. Ett lagom pris. Man kan även hitta armaturer billigt i secondhandaffärer och bara köpa till nya lysrör.

Hur ska man sätta upp det? Ja bäst är att ha ljuskällan så nära plantorna som möjligt. Man brukar säga att kvalitén på ljuset försämras drastiskt var 5:e cm. Så som ni ser på bilderna gäller det att hänga dem ganska lågt. Tänk då på att kontrollera så att ni inte steker de stackars växterna. En del ljusrör kan bli varma. Då är det bra att ställa in en fläkt eller höja ljusröret. Det får man avgöra själv.

Hur länge ska man ha tänt? Ja själva grejen är ju att försöka efterlikna naturen så någon stans mellan 12-16 timmar är det optimala. Jag brukar nu i början följa solens upp och ned gång. När växterna blir lite större så låter jag det vara tänt lite extra på kvällen. 

Med hjälp av en enkel lampa som den jag har så kan man börja så sina mer "krävande" växter som tex tomater och chili redan i november och låta dem växa til lsig under lampan. Då får man en tidig skörd och kraftiga och fina växter.
Lycka till med fröna :)

lördag 22 september 2012

Gurkburk

Nu har jag skördat de sista gurkorna för året. Mina gurkplantor tyckte att det började bli för kallt så de började gulna. Då gäller det att vara snabb och plocka av de sista gurkorna.

Gurkorn är så kallade Västeråsgurkor och inte så goda att äta som de är, utan jag  satte igång att lägga in dem. Av sex fina gurkor blev det tre fulla burkar med inlagd gurka. Jag valde latmans alternativet och gjorde en kall lag att lägga in dem i.

Första steget var att tvätta gurkorna, mina gurkor klänger på en ställning så de ligger inte i jorden. Men har man gurkor som ligger på jord så gäller det att vara riktigt noga när man tvättar dem.



Där efter blandades lagen, den behöver stå en stund med omrörning då och då så att sockret hinner lösa sig ordentligt.  Smaka av lagen, den ska var lite stark av ättikan men med en rund smak av socker. Den ska inte vara så skarp så man känner att man inte kan svälja.

Lag:

3 dl ättikssprit (12%)
3 dl vatten
4,5 dl socker
0,5 dl salt

Sedan ska gurkor och pepparrot skivas och man tar fram senapsfrön och hela vitpepparkorn och ett par dillkronor. Vitpeppar kornen och senapsfröna åker ner i lagen när allt socker och salt har löst sig.



I botten av varje burk lägger man en krondill med stjälk. Sedan gurkor, därefter en krondillskvist till och sist två skivor pepparrot. Fyll på med spad tills burken är full. Sätt på locket och vänta en månad.



Sedan kan man njuta av inlagd gurka hela vintern. Jag ser fram emot en leverpastejsmörgås med gurka från gurkburken.

Dessutom har jag grävt upp de sista rödbetorna, det var ett gäng med småbetor som inte ville växa mer. I vanliga fall så odlar jag bara rödbetor för att jag ska kunna koka och äta med en klick smör. Men de sista småttingarna för säsongen lägger jag in och tar fram till jul och gör sillsallad av tillsammans med lite inlagda gurkor.

Koka rödbetorna och sila av det röda kokvattnet genom ett kaffefilter, släng det inte. Skala rödbetorna genom att under rinnande kallvatten gnugga de nykokta betorna.

I en bunke blandar man 3 delar vatten (det silade, röda kokvattnet), 2 delar strösocker och en del ättikssprit (12%). Rör om tills sockret har löst sig och smaka sedan av.

Lägg rödbetorna i en burk, häll i hela nejlikor och vitpepparkorn. Häll över lagen och lägg två eller tre skivor pepparrot överst. Sätt på locket ordentligt.



Att jag använder kokvattnet beror dels på den vackra färgen och dels på att det smakar lite rödbetor. Att jag alltid har ett par skivor peppar rot överst i mina inläggningar beror mest på att den har en konserverande verkan. Med andra ord minskar risken att burken blir dålig.

Nu har jag dock ett litet bekymmer. Jag har ett för litet kylskåp... Med alla inläggningar och syltburkar som trängs där inne så får jag nästan inte plats med någon vanlig mat. Nåja jag får väl leva på inlagda gurkor och marmelad ett tag fram över :).

torsdag 20 september 2012

Hösten på intåg

Ja hösten är på väg med stormsteg. Förutom att min gräsmatta är full av gula och bruna löv så händer det enormt mycket i trädgården. Skörden som började vid midsommar håller på än. Nu är det främst rotfrukter och lök som jag kan plocka upp och njuta av. Men även bär och frukt som är lite senare. Min björnbärsbuske har fått spader i år och nästan varje dag kan jag plocka en handfull med mogna bär. Jag tror att det beror på att jag förra året flyttade den till ett bättre läge och nu har den återhämtat sig och visar att den trivs. Bären, ja förutom en del som slinker direkt ner i magen, stoppar jag i frysen just nu. När alla bären har mognat och busken är renplockad så ska jag ta upp dem och sätta en satts med björnbärslikör. Den kommer bli lagom färdig till jul. Jag kommer att återkomma till det.

Förutom att skörda hemma i trädgården är det en utmärkt årstid att ta sig ut i skog och mark. Nyponen börjar mogna, trattkantarellerna tittar fram och rönnbären lyser röda från träden. Jag tog mig en tur här om dagen och passade på att plocka till mig både nypon och rönnbär.



Rönnbären åkte ner i frysen för att komma fram till yule som fågelmat. Jag strör alltid ut ett par nävar rönnbär varje dag kring julkärven.

Nyponen ska naturligtvis torkas och användas till att göra nyponsoppa. För att torka nyponen så noppar jag ändarna och delar dem på hälften. Sedan sprider jag ut dem på en plåt och stoppar in dem i ugnen. Ugnen får stå på 50 grader och jag använder en träsked för att hålla ugnsluckan lite, lite öppen. Så får de stå i ca 12-24 timmar beroende på hur mycket nypon och hur stora de är. När de är "fras torra" så använder jag två skedar och skopar ner dem i en glasburk. Här får man vara försiktig eftersom fröna och innanmätet i nyponen blir till klipulver när det är torrt. Jag lovar DET KLIAR! så var försiktig. Om du nu råkar få det på händerna så rekommenderar jag att skrubba händerna under kallt rinnande vatten med nagelborste. Före och efter bild på torkade nypon:





Här kommer det receptet jag använder när jag gör nyponsoppa. Det kommer från min mormors mors handskrivna receptbok.

Ebbas nyponsoppa

4 kkp torkade nypon
1 liter vatten
1 kkp socker
1 msk potatismjöl
riven muskotnöt

-Börja med att stöta de halva nyponen i en mortel för att finfördela dem lite.

-Häll vatten och nypon i en kastrull och koka upp. Låt koka i ca 20-30 min och rör om då och då.

-Sila av nyponen antingen i en silduk (sådan amn använder när man gör tex saft) eller genom ett kaffefilter. Det duger inte med en vanlig sil eftersom man vill få bort alla små hår som kliar. Vi vill inte dricka flytande klipulver ;).

- Rör ner potatismjölet och sockret, riv eventuellt lite muskot över efter smak och värm upp soppan tills det att den sjuder och blir tjock.

-Servera varm med en klick vaniljglass eller kall med mandelbiskvier. Perfekt att skicka med på utflykter i en termos.

 

Nu när mörkret kommer smygande och de levande ljusen plockas fram och brasan börjar tändas, i alla fall här hemma, så kan det vara tid att pyssla om sig själv lite. Om inte annat kan det vara ett sätt att slippa ifrån den lilla släng av höstdeprision som många lider av. Jag märker att min hud känner av ändringarna i årstiden. Från att ha varit perfekt under vår och sommar så blir den väldigt torr under höst och vinter. Därför brukar jag unna mig en ansiktsmask lite då och då.

Det här med ansiksmasker kan vara lite knepigt. Jag brukade köpa dem förut och har provat både de i engångspåsar och de lite dyrare på burk men har inte blivit helt nöjd. Det beror på att vi alla har olika hud och att lyckas göra en ansiktsmask som är perfekt för alla går inte. Därför är det mycket roligare och bättre att röra ihop en själv. Då kan man anpassa den efter vad just din hud behöver just nu. För precis som min hud så kanske din hud inte behöver samma sak jämt. Just nu använder jag mig av en ansiktsmask som är lite pealing i och som är återfuktande. Denna mask använder jag :

Höst och vinter ansiktsmask

1/4 tsk havssalt

3 msk havregrun

1 tsk gurkmeja

1,5 msk citronljuice

2 tsk honung

1 msk rapsolja

3 msk potatismjöl

- Häll salt och havregryn i en mortel och stöt tills det blir lite finfördelat.

- Blanda de blöta ingredienserna och blanda ner alla de torra.

-Låt stå i ca 30 min för att den ska bli lite fastare och inte rinna av ansiktet.

- Kleta på masken och låt sitta i ca 20-30 min.

-Tvätta av med varmt vatten och badda sedan ansiktet med kallvatten.

Den gör under för mig. Men alla har ju inte likadan hy som jag. För att hitta något som passar dig så rekomenderar jag att läsa på den här sidan: Ansiktsmasker . Där kan man hitta vad som funkar just för den typen av hy man själv har. Sedan är det bara att prova sig fram till vad som passar just dig. Så tänd lite ljus, gegga på en ansiktsmask och sätt på lite musik och unna dig en stunds meditation medan den gör sitt jobb.

Ha en trevlig ruskig höst. Jag kommer snart att återkomma med mer recept och bilder på höstgörat.

torsdag 19 juli 2012

Smultron och lemon meringue pie

Vad tiden går fort. Ibland så verkar den bara rinna mellan fingrarna på en. Jag tycker att det var förra veckan jag började mitt nya jobb men jag har redan varit där i en och en halv månad lite drygt. För att inte tala om vad som händer ute i trädgården. Ärtorna blommar och skidor börjar bli matade, rödbetorna och kålen växer som ogräs och de första broccolibuketterna börjar titta fram.

Jag trivs med att arbeta eftermiddagar men tyvärr innebär det att jag inte alls hänger med i trädgården har jag märkt. Men jag tror snarare att det handlar om att lägga sig till med nya vanor. Men det är ju alltid svårare än det låter. Jag är en människa som älskar rutiner, eller kanske mer bestämt som älskar mina egna rutiner.  Men det är inte att säga att nya rutiner inte kan medföra något gott. Eftersom det är ca 3-4 km till bussen från mig innebär det att jag två gånger om dagen, fem dagar i veckan faktiskt måste röra på mig. Inte helt fel ska jag säga. Massor med frisk luft och som en trevlig bonus har jag upptäckt små hemligheter. Precis i en krök på vägen en bit in i skogen finns ett enormt snår med hallon, jag har redan varit där och plockat en hel del här om kvällen så att jag fick mig lite hallon och mjölk till kvällsmat. Inte långt ifrån hallonsnåret finns även massor av smultron. Jag har plockat strån på strån med smultron i omgångar.

Men som sagt, det är även skördetider i trädgården. Härom dagen kunde jag skörda alla ingredienser som krävs för min gröna potatissallad. Visst ser det gott ut?



 

För att avrunda middagen så gjorde jag en lemon meringue pie, riktigt, riktigt gott om jag får säga det själv.



 

Men jag har faktiskt gjort mer än att ätit god mat och jobbat. Jag läser just nu en riktigt intressant bok "The Secret History of the World" av Jonathan Black. Det är inget man läser igenom på en kväll, riktigt djupa filosofiska tankar som kan ta ett tag att bearbeta. Boken syftar till att få läsaren att i alla fall tillfälligt ändra sin världssyn från "först kom materia och sedan utvecklades tanken" till att tänka "först fanns tanken och sedan skapades materian för att tanken skulle ha någon stans att vara". Det är väldigt intressant att försöka ändra tankesätt och världssyn. Jag har inte läst klart den men jag rekommenderar den verkligen om man vill ge sin hjärna lite gymnastik.

Med det tror jag att ni lämnar er för ikväll. Jag hoppas ni har en bra dag i morgon och att ni har njutit av fullmånen i kväll.

fredag 25 maj 2012

Syren

När jag går ut i gryning eller skymning i min trädgård just nu så möts jag av en symfoni av dofter. I sluttningen står liljekonvaljen i full blom och doftar helt gudomligt. Traditionen i min familj bjuder att på mors dag får mödrarna en bukett med liljekonvalj, och som det ser ut i år så kommer traditionen inte att brytas. Spridd runt omkring på olika plattser i trädgården blommar även syrenen. Naturligtvis doftar den lika gott som liljekonvaljen. Så om man står i mitten av trädgården när det blåser lite så blandas dofterna från blommorna med doften av gräs och löv. Det är riktigt njutning.

Värmen har ju slagit till ordentligt och visst är det trevligt, men jag är ju ingen värmeälskare. Jag är så nöjd med en 15-20 grader och lite fläktar. Dagar som den idag smälter jag bort och vet inte riktigt var jag ska ta vägen. Men när klockan börjar bli si så där sex- sju så piggnar jag till. Då sänker sig skuggan över trädgården och det börjar bli vettigt att arbeta. Och arbete har jag inte ont om. Grönsakslanden behöver rensas och gallras, rabatterna behöver rensas, gräset växer som ogräs och jag har en soffa, två fåtöljer och ett bord som ska slipas, tvättas och målas.  Lite i tag är melodin som spelas här.

I vanliga fall så tycker jag att blommor är vackrare ute och det händer inte ofta att jag plockar in några och ställer i vas. Men det finns undantag och ett av dem heter SYREN. Jag älskar syrener mer än jag kan säga och lycka är att kunna plocka ett par kvistar och ställa bredvid sängen så att man vaknar upp till doften av försommar. Idag var jag lite girig så jag plockade in två buketter, den andra hamnade bredvid tv'n så jag kan ligga och njuta av den från soffan.

tisdag 22 maj 2012

Himmelriket på jorden

Det är en fras som man använder då och då. Nu för tiden tänker man sällan på att den faktiskt har sina rötter i kristendomen. Men jag använder den ändå lite då och då eftersom jag tycker om tanken. En plats som man upplever som paradiset, som den ideala platsen där man finner ro och där man kan hämta styrka och energi.

Jag satt och funderade på vad jag skulle skriva om i mitt första riktiga inlägg efter min paus. Det borde kanske handla om något djupt filosofiskt eller världsomvälvande. Men jag kom fram till att just nu så finns det bara en sak jag vill skriva om och det är mitt lilla paradis här på jorden. Jag sitter i skuggan på altanen och det doftar av gödsel. Kanske inte den bästa doften, men den påminner om hur årstiden, om hur full av liv joden är och hur redo hon är att dela med sig av sin livskraft till oss.

Varje kväll tar jag mig en tur runt mitt lilla paradis. Jag tittar till mina växter, både de som ska bli mat och de som ska förgylla min tillvaro genom sina vackra färger och dofter. Varje dag har det hänt något nytt, ett nytt frö har grott, en ny blomma har slagit ut. Glädjen är så stor att det är svårt att beskriva. Ett frö som jag tog hand om i höstas har nu grott och blivit en liten växt. Vackra blommor kommer fram ur jorden och jag vet att de har spenderat vintern i ett litet kuvert i min bod.

Så idag bjuder jag på en bildkavalkad från min trädgård.



En av de sakerna som jag älskar med min trädgård är att även om jag har land och rabatter som är prydligt uppställda och rensade så finns det en vild sida. Här vid den gamla stenmuren blommar gullvivorna. De skiftar från gult till nästan svart och de får stå där de står. Gräset får växa vilt runt omkring dem och klipps inte för än de har blommat över. Varje vår/försommar blir jag lika lycklig över att se när de kommer. Dessutom är det alltid tacksamt att ta med en liten bukett när man ska gå bort, alla älskar gullvivor.



En av de nya sakerna i trädgården för i år är en fem meter lång hallon häck med hallon av den riktigt gamla goda, söta, sorten. Det vet för jäkligt att gräva, gödsla och vända jorden. Men nu när det är klart och den står på plats så är jag enormt nöjd och hoppas att hallonen blir underbart goda.



Två små mini växthus har jag skapat av en komposteringskub och fyra fönster. Det fungerade över förväntan och de ser gulliga ut i sitt lilla hörn av trädgården.



Under glasen växer det broccoli och blomkål så det knakar. Jag måste snart gallra bland de små plantorna. Jag hoppas på riklig skörd så att jag kan frysa in av båda sorterna och kunna ta fram det i vinter.





Min älskade Kaprifol har börjat blomma. Den är gammal, den har stått där sedan skomakarstugan byggdes i mitten/slutet av 1800-talet. När vi flyttade hit så köpte vi en annan kaprifol och ställde bredvid den gamla. Men den dog på två år. Nu har vi tagit skott på den gamla och det växer så det knakar. Det finns en till kaprifol som är en systerplanta till den gamla och som planterades samtidigt. Den står uppe i slänten mellan träden och den ser ut som en kaprifol på steroider. Förra året knäckte den en ung björk som inte orkade hålla uppe den. Det är växtkraft.



Mina jordgubbar blommar snart, även smulgubbarna (blandning av smultron och jordgubbar) är på väg att blomma. Jag har inte överdrivet mycket jordgubbar, mest för att jag ska kunna stoppa en i munnen lite då och då. Vill jag koka sylt eller frysa in så åker jag bort till Missveden och plockar på självplocken.



Nej jag odlar inte toapapper... Det är purjolöken som får små rör av toapappershållare, dels som stöd och skydd när de är späda men även för att man ska slippa kupa dem när de blir större och ändå få långa vita skaft.



En liten ärtplanta kämpar sig upp ut jorden. Just den här ärtan kommer från en skida som jag lät sitta kvar på en planta förra hösten till sen blev gul. Sedan torkade jag ärtorna och kunde platera ut dem nu i våras. Ska bli kul att jämföra de ärtorna vi får från de plantorna med ärtor från köpta frön.



Mer ärtplantor, denna gången från köpta frön. Det växer så det knakar, snart är det dags att sätta upp stöd. Jag har lite av baljväxt tema i år i landen. Jag har sått två olika slags ärtor och två olika slags bönor (vax böna och brytböna). Men jag älskar både ärtor och bönor.



Potatisen har jag redan kupat en gång. Snart är det dags att täcka den med gräsklipp. I år köpte jag en gourmelåda med sättpotatis. På så sätt fick jag fyra olika sorter, ska bli kul att se hur alla samakar. Jag har faktiskt varit noga med att veta var jag har planterat de olika sorterna.



Sist ut är körsbärsträden som nu är på väg att blomma över. När det kommer en vindpust så står man mitt i ett snöfall av vita körsbärsblomblad. Då tar jag ett djupt andetag och tänker på att japaner säger att det innebär tur att stå under ett körsbärsträd som släpper sina kronblad. Det gäller att suga i sig alla positiva energier.

Det jag väntar på nu är att mina syrener ska slå ut. Jag älskar när hela trädgården doftar syren, syrendoft är för övrigt en av mina absolut favoritdofter så om någon vet en parfym som doftar syren så kan ni väll lämna en kommentar och tipps mig.

Som avslutning på mitt inlägg vill jag dela med mig av ett recept som smakar sommar. Mitt alldeles egna, lite oortodoxa jordgubbscheescake recept:


Jordgubbs cheescake


10 st degistivekex
75 g smält smör
1 tsk kanel

200g färskost (typ philadelphiaost)
200g jordgubbar (eller andra bär)
3 äggulor
½ dl strösocker
1 tsk vaniljsocker

Ugn: 175 grader

- Mixa samma digestivkex, smör och kanel och tryck ut i en form med avtagbar kant. Grädda i ugnen i ca 7 min.

- Mixa färskosten med bären så att det blir en någorlunda slät smet.

-Blanda i ett ägg åt gången och vispa noga.

-Blanda i övriga ingredienser och häll smeten ovanpå kexbottnen i formen och grädda i 25-30 min beroende på ugn.

Tipps: Tycker du den blir för låg? Dubbla ingredienserna i smeten så blir det mer av kakan, förläng gräddningstiden med ca 10-15 min. Om man vill kan man dela färska jordgubbar och lägga ovanpå och sedan hälla på en blandning av saft och gelantin och låta det stelna i kylskåp, det blir en lyxigare finish på det hela.

Ha en underbar dag och passa på och njut av naturen och solen!

torsdag 1 mars 2012

Teddy och våren

Jag måste bara få bildbomba lite katt bilder idag. Idag har Teddy varit ute på promenad igen, det räknas väl som promenad även om den bara varade i 3 min? Som vanligt började det med att han blev borstad ute på altanen.



Här sitter jag när matte kammar mig, det är jätte bra för det finns en krok för hängande blomkrukor som hon kan haka fast mitt koppel i. Men efter man blivit kammad så måste man tvätta sig.





Här går vi ut i trädgården. Det absolut bästa är att sitta på mattes axel. Då ser man allt men behöver inte gå på den otäcka marken, och så blir man så stooor...



Men ibland måste man undersöka lite på marken också. Lite spännande är det...



Det här var otäckt... Jag vill inte var med mera.



Nu kommer jag igen matte, det är blött på marken.



Äntligen uppe i mattes knä igen, näst bästa platsen att studera naturen ifrån.

 

Han är en riktig fegis, men jag älskar honom ändå...

onsdag 29 februari 2012

Vårstädning i trädgården

Ja nu har trädgårds säsongen så sakta börjat hägra. Idag började jag rensa upp efter hösten och vintern. Inget stort, inte mycket, men lite så att man får en känsla av att ha gjort nytta.

   Eftersom vardagsrummet är lite för litet för att ha en gran inomhus så har jag en gran på min altan. Ljusen och pyntet plockas naturligtvis ner i början av januari, men idag så åkte även själva granen ut på sophögen. Altanen har dessutom sopats och en stol är framställd i det mest vindskyddade och soligaste hörnet.

   Jag tog även tag i att förklara det årliga kriget mot Jasminbusken. I alla fall i min trädgård växer den som ogräs och breder ut sig på både längden, bredden och höjden. Så fort den får chansen vill den rota nya skott och skulle gladerligen ta över hela trädgården. Men jag sätter hårt mot hårt och klipper den skoningslöst varje vår. Den ansas och klipps och granskas och klipps lite till tills den har blivit lite tamare och fyller sin plats i trädgården. Inte verkar den ta skada av det heller för nästa vår är det dags att förklara krig ytterligare en gång. Men jag skulle inte vara utan den för allt i världen. När sommar kvällarna fylls av jasmindoft och hela busken är som en vit boll av blommor så glömmer man allt slit man har på våren.

   Jag har dessutom gått hårt åt mitt ena plommon träd. Under vintern för tre år sedan gnagde något djur, jag misstänker rådjur, sig hela vägen in till stammens kärna på mitt ena lilla plommonträd. Trädet överlevde visserligen men har sedan dess gett mindre och mindre skörd och ser risigare ut varje år. Så i år ska det få bli växtstöd i stället för träd. Jag har kapat bort alla skott och grenar med bladknoppar på, i stort sett har jag dödat trädet. I sommar kommer jag att plantera ett par humle plantor runt trädet som ska få växa upp kring den kala stammen och så ska det lilla plommonträdet få bli mittpunkten i min nya örtagård är tanken.

   Jag har även kämpat lite med mitt andra plommonträd. De förra ägarna hade en något underlig syn på hur man ska beskära träd. Inte för att jag är någon expert på ämnet men jag vet i alla fall bättre än att klippa det så att hela kronan är lutad åt ena hållet och därför helt saknar stöd från stammen. Så nu har jag ägnat ett par år åt att sakta men säkert få kronan att växa åt andra hållet, att få den att fylla ut och bli mer centrerad. Det tar tid men jag tycker mig se förbättringar.

   På tal om att beskära träd så måste jag berätta lite om min, lånade, filosofi. Som ny trädgårds ägare var jag väldigt orolig för det här med beskärning av fruktträd. Jag läste spaltmeter om ämnet och alla verkade säga olika saker om hur man ska forma träden. men så var jag på en föreläsning av en man som jag tyvärr har glömt namnet på. Någon frågade om just beskärning av fruktträd och han gav det råd som jag har tagit till hjärtat och som nu är min filosofi när jag beskär mina träd. Han sa att formen på trädet är mindre viktigt, det finns två principer man ska följa när man beskär trädet. 1) Det ska vara lätt att plocka frukten. Tänk på hur det kommer att se ut under sommaren/hösten när bären/frukten ska plockas, kommer du att komma åt alla grenar utan allt för mycket akrobatik? 2) En krona ska vara luftig och rymlig för att frukten ska kunna få plats och få sol. Titta på grenarna, växer två grenar kors? Ta bort den ena. Titta vart en gren är på väg, om ett år kanske den växer in i en annan gren, vilken gren ser friskast och bäst ut? Behåll den och ta bort den andra. Skapa "lätta" träd.

   Så det är så jag gör nu för tiden. Mamma säger att jag ser väldigt rolig ut. Jag går runt, runt trädet och tittar, funderar, klipper lite här och lite där och så går jag runt igen. Så håller jag på tills jag tycker det ser bra ut. Borta är känslan av ångest och panik inför att göra fel. Gör man fel i år får man en ny chans nästa år. Det är fördelen med levande, växande saker. på sin höjd så kanske man ser till att skörden blir liten ett år. Men vad gör det på det stora hela? Man har ju lärt sig något på köpet....

tisdag 28 februari 2012

Våren är i antågande

 Efter en helg hos mamma kom jag hem i går, denna gången med katten i släptåg. Under de dagarna jag varit borta verkar våren ha flyttat in i min trädgård. Helt underbart! Så idag tog jag med Teddy ut på inspektion av trädgården. Som den fegis han är spenderade han den mesta av tiden sittandes på min axel innan han till sist vågade sig ner på marken. Det var lite spännande att lukta på alla saker konstaterade han men för säkerhets skull höll han sig nära mig. Eftersom han är okastrerad så får han inte vara utekatt och springa fritt utan kommer bara ut i sele och koppel. Han är inte så jätte förtjust i naturen om det inte är varmt, torrt och soligt. Idag var marken deffinitivt aldeles för blöt för hans smak, men det gick en stund i alla fall.

   Vi hittade en hel hög med vårtecken i trädgården. Snödropparna håller på att slå ut, andra små lökar som skilla och krokus börjar titta upp och på de flesta buskar och träd finns det stora knoppar. I morgon ska jag städa på altanen tänkte jag. Då kan jag sitta där när solen gassar och dricka en kopp te. Jag har turen att ha altanen i ett vindskyddat läge så man kan sitta där ganska tidigt på våren så länge man har ordentligt på sig. Ostara väntar dessutom runt knuten så just nu känns det verkligen rätt att vårsolen gassar ner i trädgården.

   Under shoppingen i helgen har jag dessutom införskaffat mig tre små mini floror. Snart är det ju dags att börja promenera omkring i naturen igen och då är det alltid bra att ha med sig böcker så man vet vad man ser. De två första införskaffades på ett antikvariat och är från 1980, vilket inte gör så mycket eftersom växterna inte förändras så mycket på 30 år.

 Den första heter "Lilla Bärboken" av Eva Maehre Lauritzen, utgiven av Awe/Gebers. Den verkar inte finnas att få tag på om man inte hittar den på andra hand. Men den är verkligen värd att leta efter! Jag har läst igenom den och den går igenom de mest vanligen förekommande bärbuskarna/plantorna/träden i Sverige. Förutom att beskirva utseende och var de finns står det även om de är giftiga eller ätliga och hur de har använts genom tiderna. Jag tror att jag kommer få stor användning för denna lilla boken. Jag tycker att jag känner igen ett par av buskarna från mina promenader, men jag ska dubbelkolla när jag börjar med mina promenader igen.

 Den andra heter "Lilla Trädfloran" och är skriven av Ivar Elvers, den är från samma serie som ovanstående. Även denna boken är ett guldkorn som är värt att spana efter om man är i närheten av begagnade böcker. Denna består naturligt vis av vilda buskar och träd och precis som ovan så finns det små roliga fakta insprängda i texten. Änne en klar favorit, om inte annat så för att försöka ta reda på vad det är för träd som jag har i min trädgård...

   Den tredje boken hittade jag på bokrean och den heter "Lilla fälthanboken Flora" från Norsteds förlag, finns att köpa på Adlibris. Det är en väldigt smidig flora i litet format som kommer att underlätta när man ska leta upp örter. Vad som verkligen lockad mig att köpa den var planschen som man får med där örterna delas in efter blommans färg, det kommer att göra det mycket lättare att hitta en ört som man har hittat och vill veta namnet på.

 Den stora fördelen med alla dessa tre böcker är storleken, den största är 14x9 cm. Det är lätt att stoppa en i fickan eller i ytterfacket av ryggsäcken. De tar inte mycket plats och väger nästan ingenting. Väldigt praktiska att ha med sig i naturen. Floran har dessutom ett plastskydd omkring sig, någon har tänkt till två gånger ;). Så det är lite boktipps så här inför våren. Det finns flera böcker i båda serierna och det kommer nog att bli fler inköp av dem när jag springer på dem.

Till sist vill jag avsluta med ett par vårbilder. Två på mina älskade snödroppar, de är så efterlängtade när de kommer att deras blyga utseende kan tävla med de mest praktfulla sommarblomster. Den sista bilden kommer från en vattentunna som jag glömde att välta i höstas. Isen kan bli underbart vackra skulpturer utan någon hjälp.








onsdag 8 februari 2012

Ordning och reda bland fröpåsar

Det är snart dags att på allvar ta i tu med sådden inför sommaren. Jag har en total oreda bland mina fröpåsar. Eller snarare hade, för med hjälp av en skokartong och lite kreativitet har jag fixat i ordning en förvaring för mina fröpåsar. Lätt att bläddra mellan de olika påsarna och å tre olika fack för att få lite orning. Dessutom kan den stå på bänken eftersom den är riktigt söt, så man behöver inte gömma undan den. Vad tycker ni?

söndag 29 januari 2012

Tjugoförsta aspekten: En favorit doft

Det här var en enkel en. En av mina absoluta favoritdofter är syren. När syren bersån här slår ut så ser jag alltid till att plocka in en kvist och ha i min sängkammare. När jag fick min astma var jag rädd att jag skulle bli tvungen att sluta med den traditionen men som tur är så påverkan syrendoften inte min astma.

Jag förknippar syrendoften med löften om den kommande sommaren. Det är den tiden på året när nästan hela sommaren ligger framför en och man har planer som ska förverkligas och man njuter fortfarande av varje liten solstråle som letar sig ner till oss.

Enligt folktron kan personer som föds mellan 23-24 på natten se andar i den blommande syrenen. Eftersom jag är född halv tio på förmiddagen så vet jag inte om det är sant, någon som vågar prova?

Den enda doften som riktigt kan konkurera med syren för mig är doften av lakan som har torkat ute. När den tiden börjar närma sig att man inte längre kan hänga ut tvätt så tvättar jag kopiösa mängder med lakan och lägger upp ett litet lager i klädkammaren. När vintern sedan gör sitt intrång så kan man plocka fram ett sådant lakan och ett par kvällar kan man ligga och sniffa på kudden och drömma sig tillbaka till sommaren.

Det sägs att dofter är en av de starkaste utlösarna för minnen, är det något som kan väcka ett minne till liv så är det en snabb doft av någon bekant lukt. En del dofter väcker ungefär samma minnen hos många, som tex granbarr som ofta förknippas med julen. Sedan har alla sina egna doftminnen. Jag har ett doft minne som inte är särskilt trevligt. När vi renoverade badrummet satte vi in en sådan där toalett som man kan slänga ner en rengöringspinne under spolknappen på. Jätte bra tyckte jag, fräscht och trevligt. Ända tills jag fick en rejäl migrän attack och spenderade ett par timmar böjd över toaletten. Nu förknippar jag lukten av den rengöringspinnen med illamående och det tycks dessutom bara finnas en doft på dem. Så här hemma har jag slutat använda dem, så mycket för det geni draget.

Men det finns behagligare minnen också. Som doften av nygräddade schackrutor som alltid påminner mig om mormor när hon stod och bakade i köket. Eller doften av nyslaget hö som får mig att minnas den gamle farbrorn som hade en bondgård där jag gick i skolan mina första 5 år och som alltid lät oss barn åka med på hökärran.

onsdag 9 november 2011

Here birdy, birdy, birdy....

Nej då jag har inte blivit spritt språngande galen, jag är mitt vanliga "lagom galen" även idag ;). Men jag tänkte faktiskt ägna ett inlägg åt våra vänner fåglarna nu när vinter (förmodligen) är i antågan. Som jag har nämnt förut så har jag som vana att mata de små sakerna (och de stora).

Först några myter/föreställningar/frågor som är vanliga om fågelmatning:

Kommer fåglarna att svälta om jag slutar/glömmer att mata dem? Nej, oavsett hur korkade och dumma vi tror att fåglar är (hönshjärnor? hi hi (förlåt min sjuka humor)) så kommer de inte sitta på en pinne och stirra på fågelbordet tills de dör av svält. Däremot kan det hända att om man håller upp med matningen under en längre period så kommer de att välja att äta någon annanstans och när du sedan lägger ut mat så är alla fåglar borta för de är hos grannen och äter.

Man drar till sig sjuka fåglar/individer som annars skulle ha dukat under och därför bör man undvika att mata fåglar. Sant till viss del. Ja sjuka eller svaga individer kommer naturligtvis att dra nytta av "gratis mat". Dock ser jag inte varför detta skulle hindra mig från att mata fåglar. Jag förstår argumentet att "naturen ska ha sin gång, den startaskes överlevnad" osv men jag tror ändå inte att min matning av fåglar leder till att jag hjälper späda ut, eller försämra genpoolen. De svaga kommer vara enklare villebråd för rovdjur så som katter, rovfåglar och annat, och de sjuka kommer att dö av sin sjukdom om den är så allvarlig. Jag kan i alla fall se till att de inte behöver svälta. Här är alla välkomna.

Fåglar har salmonella som kan smitta både andra fåglar och människor. Så rätt så. Därför är det viktigt att man tänker på hygien och hur man matar småfåglar. Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) har sammanställt en ypperlig pamflett (PDF) om ämnet som förtjänar att läsas.

Näten som sitter runt talgbollar och nötter kan skada fåglarna. Ja och naturen om man inte sätter fast dem. Jag undviker problemet genom att ta bort nätet och hälla tex nötter i en behållare eller helt enkelt göra egna talgbollar (se receptet lite längre ner).

Så varför utfodrar jag småfåglar? Dels för att det är ett bra sätt att iaktta och lära sig om fåglar, vilket hör till "studera lokalt djurliv" delen av min tro. Men även för att det är vackert att sitta och titta på dem när jag äter frukost. Man lär faktiskt känna en del individer och vissa (tror jag) återkommer år efter år. Stamkunderna lär man snart känna igen efter hur de beter sig. Till exempel har jag en gråsparvs hona som är rund som en boll och som alltid kommer när jag har lagt ut ny mat. Sedan sitter hon och tar de godaste bitarna och jagar bort alla andra som försöker komma nära (en av orsakerna till varför jag har mer än ett fågelbord). Sedan har vi "boven", en fågel med grå rygg, ljusare mage och ett svart band över ögonen (där av namnet) som jag inte har hittat i min fågelbok. Han/hon är väldigt försiktig och kommer bara fram efter att ha suttit och funderat på det ett tag i en buske i närheten. Han/hon tar sin lilla matbit och flyger sedan tillbaka till busken och funderar ett tag till innan han/hon kommer tillbaka. För att inte tala om att Teddy (min katt) älskar att sitta i fönstret och titta på dem. Han är ju innekatt så det är det närmsta han kommer fågeljakt än så länge.

Jag matar dem med en hel hög av saker. Viktigt att tänka på är att det ska vara mycket kolhydrater och fett så de kan bygga på sina fettlager. Men här serveras allt från brödkanter, misslyckade kakor, flingor som jag inte äter upp, nötter, frön, bitar av smör som blivit över, ostskalkar, rönnbär och till jul en kärve med rött sidenband. Jag gör även egna talgbollar när lusten faller på. Det är väldigt enkelt egentligen och så slipper man alla nät.

Recept på talgbollar (eller snarare smörbollar)

 1 pkt osaltat smör ca 500g (kan bytas ut mot coccosfett, talg, ister eller annat fett)

hackade nötter

parakitblandning (finns att köpa i vanliga matvarubutiker)

solrosfrön

brödsmulor

Plocka fram ett gäng kaffekoppar och klipp till band eller snören, ca 20-25 cm långa, som du viker dubbelt och lägger ner i kaffekopparna. Ta en kastrull och lägg i fettet och låt smälta men inte puttra. Ta av grytan av värmen och häll i "godiset", du behöver inte använda allt som finns i listan - ta vad du har och vad du vill använda. Rör ihop det till en "geggamoja" som inte får vara för fast, fettet ska binda ihop allt. Portionera upp blandningen i kaffekopparna så att blandningen "håller fast" snöret/bandet. Låt stelna och doppa sedan kopparna i varmt vatten och ställ dem upp och ner så lossar "bollen". Nu är de klara att hänga ut i träd och buskar. Extra fina blir de om man använder rött sidenband. Två bilder av en hemmagjord boll:

    

Väldigt populära hos småfåglar (och stora fåglar för den delen).

Tipps från mig till er: läs på innan ni börjar (finns länkar längst ner), känn inget tvång att det "måste var på ett visst sätt", börja i tid så kommer det fler fåglar då de inte hittat någon annan att äta hos och dessutom bygger de upp ett bra fettlager innan det blir kallt, bor ni i en stad/större samhälle så tänk efter en extra gång så ni inte gör något tokigt, bor ni i lägenhet så kolla vad hyresvärden/bostadsföreningen har för praxis innan ni börjar mata, placera fågelmaten så att ni kan se fåglarna när de äter utan att behöva luta er 90 grader utanför fönstret och fram för allt se till att ha roligt.

Bilder jag har tagit på fåglar, lite otydliga men men (om någon vet vad den grå fågeln på näst sista bilden heter så är jag väldigt tacksam om ni berättar det).

 

 

[slideshow]

Lite bra länkar att titta på:

Lite roliga ideer från SR

Naturhistoriska museet har en bra sida om fågelmatning

Wildlife garden är också ett bra ställe 

 

 

 

 

 

torsdag 20 oktober 2011

Trädgård, dikter och väggmålning

Jag har haft en riktigt energi dag idag. Ibland så bubblar man av energi och då är det smartast att ta den till vara.

Det började i morses. Jag vaknade och solen strålade och frosten glänste på gräsmattan. Det riktigt kliade i fingrarna att få komma ut i trädgården. Så efter en ordentlig frukost så satte jag igång att dra upp krasse-rabatten. Den har stått så vacker i flera månader ända tills den första frosten. Jag insåg att jag inte varit helt strategisk när mina arbetshandskar snart hade sugit upp all den fuktiga och kalla frosten från växterna. Men när rabatten var rensad och klar så bytte jag handskar och fortsatte med att tömma alla mina vattentunnor och plocka in bärnätet från krusbärsbuskarna.

Det var en utmaning som heter duga. Jag hade satt ner en pinne i varje buske och sedan dragit nätet över så att det blev ett tält. Men nätet hade lyckats trassla in sig i alla tusen små taggar och kvistar som fanns i buskarna. Så nästa år får jag nog snickra ihop en ställning att hänga nätet över.

Sedan var det dags för vinbärsbuskarna. Mina tre vinbärsbuskar stendog under sommaren så det var bara till att gräva upp dem. Jag tror att det berodde på myror. De har ett bo inte långt ifrån buskarna och det var nog de som tog död på dem. Men skam den som ger sig. Jag har grävt ner två påsar kanel (ja jag grävde inte ner kanelen i påsarna utan jag spred ut den först ;)) så får vi se om de kommer tillbaka till våren.

Fåglarna behövde lite mat så jag fyllde på mina fågelbord med en blandning av knäckebröd, nötter, solrosfrön och havregryn. Småfåglarna verkar väldigt förtjusta i knäckebrödet. Jag gillade det inte (vilket är skälet till att fåglarna får det) men jag är glad att det kommer till nytta.

Efter att fåglarna fått mat så tyckte jag att jag hade gjort mitt i trädgården för dagen. Så jag gick in och började där inne i stället. Jag målade min väggmålning på murstocken i mitt sovrum. Jag har tjatat om det hur länge som helst och motivet har varit utvalt länge. Men som vanligt har jag inte fått tummen ur. Men nu är den målad och håller på att torka. Inget avancerat, en man och en kvinna som bildar en cirkel, svart och vitt. Jag hade velat ta en bild men min kamera har inga batterier så ni får nöja er med skissen:

Under den ska mitt altare stå. Det är lite knöligt att måla på murstock, den är knögglig så linjerna blir inte skarpa. Men det gick. Jag lovar att visa resultatet när kameran kommer igång.

Efter målningen så satte jag mig och gick igenom en hög med gamla anteckningsböcker och hittade min diktbok. Massor med underbara dikter som jag halvt om halvt glömt av. Dagen avslutades med att jag ringde till min kusin som ligger hemma i lunginflammation. Nu ska jag försöka ta igen lite av det pluggandet som jag egentligen skulle ha gjort idag. Men jag vill avsluta med (enligt mig) en av de bästa dikter som ploppat ur mitt huvud (extra poäng till den som kan klura ut vilket berg dikten handlar om).

 

Hymn till berget


Stig upp för berget i morgonens ljus,


stig upp för berget min själ.


Stig upp för berget och se dig omkring,


i morgonens ljus min själ.


-


Och se emot öster, mot soluppgång,


se ut över skogar och fällt.


Ut över den blommande sköna dal,


mot Billingens avlånga tält.


-


Och se emot söder, mot Husaby,


där Skötkonung döptes en gång.


Lyssnar du noga så kanske du hör


ett eko av munkarnas sång.


-


Så vänd dig mot väster, mot Kållandsö,


som prunkar av fägring och lust.


Och långt bortöver den glittrande sjö,


syns Dalslands dimmiga kust.


-


Se ut över blånande innanhav,


som slår emot klippstranden torr.


Och seglarens fladdrade vita stav,


mot mörknande skyar i norr.


-


När cirkeln är dragen så vila min själ,


i salen på bergets topp.


Och lyssna till fåglarnas sånger min själ.


En morgon när solen går upp.

söndag 16 oktober 2011

Det var länge sedan

Jag har varit lite frånvarande på siste tiden. Det beror inte alls på ointresse utan snarare på tidsbrist. Mellan flyttar, skolstart och renoveringar så har tiden och orken inte riktigt funnits tyvärr.

Under tiden jag har varit frånvarande har hösten slagit till ordentligt. Träden har snart inga löv kvar, alla vackra sommarblommor i trädgården har försvunnit och i stället blommar höstastrar och kärleksört för fullt. Även dagarna börjar bli märkbart kortare och nu när jag vaknar på morgonen är det sällan ljust. För en vecka sedan hade vi den första ordentliga frostnatten här. Så nu fyller jag på mina två fågelbord regelbundet med olika läckerheter i form av knäckebröd, fågelfrön, smör och misslyckade kakor. De vackert röda rönnbären som ligger i två stora kassar i frysen sparas fram till yule. Även fåglarna får kalas då.

Idag har jag tagit tag i höströjningen i trädgården. Allt är inte klart, jag har nog att göra en eller två dagar till. Men det är så att man börjar se skillnad. Jag har grävt upp det gamla jordgubbslandet och planterat om ett par perenner. De ser ut som stora liljekonvalj men jag har inte en susning om vad de heter då jag har fått dem av en granne. Hur som helst stod de väldigt illa och undanskymt. Men nu har jag gjort plats åt dem på framsidan av huset. Dessutom har jag klippt ut tayibären vilket verkligen behövdes.  Inte för att det syns direkt, mina taybär går tydligen på steroider. Jag har även tömt ut alla krukor med tomat och chiliplantor. Alla utemöbler och min grill är nu undan stoppade i boden och jag har vintertäckt mina örter.

Det här med övervintring av örter finns det många olika skolor om. Vissa tar in sina känsliga örter, andra täcker sina och vissa köper helt enkelt nya. Jag har aldrig lyckats övervintra en vuxen örtväxt inomhus så det har jag gett upp. Däremot brukar jag kunna klara av att ha ett par skott stående över vinter och sedan plantera ut dem till våren. Fråga mig inte varför jag lyckas bättre med skott. Att helt strunta i att vinterförvara örterna är inte min stil. Dels för att jag inte har en obegränsad budget och dels för att ett par av mina örter tar ett tag att driva upp och få så pass stora att man kan få ordentliga skördar av. Skulle jag behöva börja från början varje år så skulle det kännas hopplöst. Min filosofi är istället att försöka övervintra örterna ute. Går det så går det. Visa väldigt känsliga sorter går inte och andra klarar sig om det är rätt sorts vinter. Men de flesta klarar sig om man lägger ner lite tid på att se till att de har det bra. Det finns ett näst intill oändligt antal sätt att täcka och vinterisolera växter. Jag använder mig oftast av naturmaterial, de är lätta att hitta, gratis att använda och när våren kommer så är det bara att kasta dem på komposten. Som isolering har jag provat allt från hö, löv, gran ris, kottar och tidningar. Jag föredrar att använda löv som jag öser över växten i fråga, ganska rikligt men ändå så att det är poröst och inte kompakt, luft är en väldigt bra isolator. Där efter sticker jag ner lite gran ris runt om löven så att det håller löven på plats. Det bildar nästan en liten hydda. På gran riset lägger jag antingen juteväv eller vit täckväv (då i dubbelt eller tredubbelt lager) som jag förankrar i jorden med tjock ståltråd böjt till en båge som man använder som tält pinnar.  På det sättet så klarar de flesta av mina örter sig genom vintern om den inte är allt för kall. Materialet släpper igenom vatten och fukt och låter växterna andas.

Så här på hösten så är löv en väldigt bra hjälp i trädgården. Jag brukar kratta löv över rötter och stammar på lite känsligare växter för att ge dem lite skydd och det ligger alltid kvar löv på mina gräsmattor över vintern. De klipps sönder vid första klippningen av gräset på våren och blir riktigt bra gödning för gräsmattan när den börjar vakna efter vinterdvalan. Det enda negativa med alla löv är att speciellt björklöven har en tendens att leta sig in i huset och sprida sig över hall- och köksgolvet. Så fort jag damsugit upp en omgång så ligger det nya där.

Nu ska jag ut och hämta in lite ved till kakelugnen så att när kylan kommer krypande framåt kvällen så kan jag tända en brasa och njuta framför. Ha det så bra i hösthärligheten.

torsdag 25 augusti 2011

Hösten knackar snart på dörren



Ja sommaren börja lida mot sitt slut. Trotts att måndagen var riktigt varm och solig så känns det nu att hösten står och väntar på sin tur. Dagarna är kortare och den där dygns värmen som gör att man kan ha öppet fönstren hur vädret än är på sommaren börjar försvinna. I morse frös jag lite när jag svängde benen ur sängen.

Men dagen har varit varm även om solen har varit frånvarande. Men jag har sysslat med förberedelser inför hösten i trädgården. Jag har tagit upp all min lök, den hänger nu på tork.  Även morötterna åkte upp och lades in för förvaring. Dessutom har jag börjat gräva i landen. Jorden behöver luftas och alla små eländiga ogräsrötter som man inte får bort när det finns massor med grönsaker i landen ska rensas bort. Min mamma säger alltid att ogräsrensning börjar redan på hösten. Det ogräs som tas bort redan på hösten slipper man plocka bort på sommaren. Det stämmer ju bra så jag plockade så gott jag kunde. Nu är tre av sex land grävda och klara för vinter vilan. Nu är det bara palsternackor som fortfarande är kvar i jorden. Ja om man inte räknar bären och gurkorna och pumporna då. Nästa steg är att gräva färdig de tre andra landen och flytta jordgubbarna så de hinner ta sig innan vintern kommer.

Jag ser på träden att rönnbären börjar bli riktigt röda. Det är dags att gå grannskapet runt och plocka mina kassar fulla. Jag gör inte gelé eller något liknande. Jag fryser in rönnbären och lägger sedan ut dem till fåglarna i vinter. Det brukar vara kalasmat. När jag stod och betraktade rönbärsklasarna så slängde jag ett öga mot björken som står bredvid rönnen. Och där ser jag att det börjar skifta så smått i gult.

Jag känner att det ska bli riktigt skönt med höst. Min kropp längtar efter den på ett påtagligt sätt. Jag längtar efter ruskiga dagar med regn ute och en brasa, lite ljus och en bra bok där inne. Jag längtar efter den söta, mustiga doften av höst och jord, efter de stålande färgerna och efter vackra höstdagar med långa promenader.

söndag 21 augusti 2011

Goddag herr slända

Idag strålade solen från en blå himmel. glad i hågen hängde jag tvätten på tork ute på vindan. Det finns inget bättre än doften av tvätt som fått torka ute. Sedan blev det lite trädgårdspyssel och en och annan fikapaus. Så mitt i allt detta så fick jag en chans att säga hej till herr Slända, eller var det kanske fru? Han satt där så vackert på mina arbetsbyxor som hängde ute på vädring. Jag beundrade den en lång stund innan jag kom på att jag borde försöka föreviga denna vackra stund. Så jag försökte springa in efter kameran, halvt om halvt förväntade jag mig att den skulle vara borta när jag kom tillbaka. Men när jag väl kom gående med kameran i högsta hugg så satt den så snällt kvar och lät sig bli fotograferad. Så jag avslutar mitt inlägg för dagen med två vackra bilder av Herr Slända.



 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

onsdag 10 augusti 2011

Mycket vill ha mer.

Visst är det så? I alla fall så stämmer det in på mig och växter. det finns alltid en ny rabatt man skulle vilja anlägga eller en ny växt man skulle vilja ha. Men man är ju inte gjord av pengar, inte som student i alla fall. Så det finns ju vissa begränsningar på hur mycket man kan göra. Sedan så har vi ju alla våra favorit plantor, de som blommar lite mer, växer sig lite större eller doftar lite mer än de andra. Men det finns sätt att få nya plantor till trädgården utan att betala dyra pengar och samtidigt kunna få fler av sina favoriter. Jag tänkte berätta om lite olika sätt som jag använder mig av.

Frö

De flesta som har en trädgård, eller som odlar på balkongen, handskas med frön någon gång under säsongen. Jag brukar dessutom under sommaren samla in frön från växter som jag har i min trädgård. Ett bra sätt att dryga ut fröbudgeten och få blommor som man gillar. Ta bara frön av växter som ger bra avkastning, blommar fint eller på annat sätt uppfyller sin funktion på ett så bra sätt som möjligt.

För att kunna ta frön så krävs det att plantan blommar och därefter sätter frökapslar. Dessa kan se ut lite hur som helst, runda, avlånga, stjärnformliga och så vidare. Det viktiga är att låta frökapseln torka så länge som möjligt på plantan utan att den spricker och sprider fröna för vinden. För att hindra att fröna sprider sig för vinden kan man, när man ser att frökapseln börjar bli torr, knyta lite gasväv runt om den. Då cirkulerar luften fortfarande fritt men om kapseln spricker så stannar fröna kvar i den lilla påsen.

Efter jag skördar frökapslarna lägger jag dem på en utbredd tidning och tar fram ett vanligt kuvert som jag skriver art, färg och datum på. Därefter öppnar jag kapslarna och häller ut fröna i kuvertet. Där efter förvara jag dem på ett torrt ställe fram till våren då de kan sås som vanliga frön.

De negativa aspekterna av att ta frön är att man inte kan vara säker på att plantan har blivit korsbefruktad med någon annan planta som inte har de egenskaper man är ute efter. Man får se på frön som en syskon skara. Även syskon från samma föräldrar kan ha olika utseende och egenskaper. Det är alltid en liten chansning när man tar frön. Men å andra sidan så är det lite av tjusningen med det.

Sticklingar

Att ta sticklingar är som att göra små kopior av förälderplantan. Den nya plantan kommer att få samma egenskaper som den gamla. Detta i kombination med att det är enkelt gör att det är ett bra sätt att få fler plantor.

Man kan ta sticklingar från de flesta växter som är vedartade. Vedartade innebär att de är lite hårdare, som ved, nertill på växten. Exempel är timjan, lavendel och rosmarin. Jag borde ha tagit foton av min senaste omgång, men det glömde jag naturligtvis så i stället får ni nöja er med en snabb skiss.



Välj ut den planta som du vill ta kopior av. Klipp av en bit ganska långt ner så att man får med den träaktiga ved delen.

Ju färre blad sticklingen har desto snabbare brukar rötterna växa ut. Dock måste den ha åtminstone ett blad för att överleva. Jag brukar spara 2-4 stycken. Resten av bladen bryter man av genom att försiktigt dra dem nedåt.

Ta en kruka och fyll med jord. Plantera sticklingen nära kanten på krukan. Se till att de ställen där bladen man tog bort är under jorden (det är där rötterna kommer) men att inga blad hamnar under jord. Om krukan är lite större så plantera flera sticklingar i samma kruka. Vattna och ställ där det inte är direkt solljus. Håll fuktig och vänta på att rötterna växer ut. Efter 2-3 veckor bör de ha fått rötter. Då kan man plantera ut dem eller planera i sär dem i separata krukor.

 

Jag tycker detta är toppen sätt att få nya plantor. Allt man behöver är lite tid och lite jord och krukor och kuvert. Det som dock tåls att påpekas är att man bara kan få fler av plantor man redan har. Det vill säga man får inte några nya arter. Men om man har vänner, släkt eller goda grannar med trädgård kan man ju byta. Det finns även ställen där man lokalt anordnar växtbytar dagar där man kan byta sina egna frön och sticklingar mot andras. Kanske något att dra igång på hemorten? Om det är någon som har en planta av vit salvia så letar jag efter sticklingar från en sådan ;)

måndag 8 augusti 2011

Ta hand om örter

Inte nog med att man ska odla och sköta sina örter. För att kunna använda och njuta av dem året om så gäller det att ta hand om dem på rätt sätt så att de står sig. Det finns en rad olika sätt att skörda och ta hand om örterna för att bevara dem. I det här inlägget tänker jag snabbt gå igenom de vanligaste sätten samt även berätta hur jag gör.

Insamling

Oavsett om du odlar örter själv, plockar i naturen eller köper färska örter i affären för att torka så är den övergripande regel att örterna ska vara av god kvalité samt att de inte ska växa nära vägar eller på andra ställen där växten kan få i sig gifter av olika slag. De flesta delar ska dessutom samlas in när det är torrt väder, det behöver inte vara strålande sol men se till att växt delarna inte är fuktiga. Dock finns undantag som bark (se nedan).

Blad

Blad skördas innan växten blommar, gärna så snart som möjligt efter de har slagit ut. Välj bara friska och fina blad. Klipp bort gula eller skadade blad.

Blommor

Även här är det bäst att plocka dem så nära som möjligt efter det att de slagit ut och att man bara ska välja de blommor som ser friska ut.

Frukter och bär

Se till att frukterna eller bären är mogna när de plockas.

Rötter

Grävs upp på våren eller på hösten.

Lökar och rotknölar

Tas upp på hösten när växten har börjat vissna.

Bark

Bör skördas på hösten efter träden fällt sina blad eller på våren precis innan bladen slår ut. Bark är lättast att skörda när det är fuktigt i luften eftersom det är enklara att skala av den då.

Efter skörd

Ja efter skörden måste man ta hand om örterna så att de håller. Annars är det lätt hänt att de ruttnar, möglar eller härsknar vilket gör att de blir oanvändbara både för matlagning, medicinering och magi. Det finns en rad olika sätt att förhindra de här processerna och bevara de egenskaper vi vill åt.

Frysning

Ja tro det eller ej, men det går utmärkt att frysa de flesta blad och blommor. Fördelen är att det är enkelt, snabbt och svårt att misslyckas med. Nackdelen är att frysta örter inte är lika lätta att använda till tex rökelse som torkade. Personligen så fryser jag in örter till matlagning men inte till medicinsk eller magiskt bruk. Fast om det börjar närma sig april och de torkade örterna är slut så kan jag nalla lite av frysta om jag har sådana kvar.

Lägga i olja eller i vinäger

Det finns ett par sätt att göra detta på. Dels kan man välja att låta örten ligga i olja (mandel, solros, raps, oliv eller liknande olja) och låta växtens nyttiga ämnen gå över i oljan och sedan silar man av växt delarna och sparar oljan i en mörk behållare, gärna i kylskåp. Fungerar bäst om man tänker använda extraktet på huden eller utvärtes. Dels kan man hälla olja eller vinäger över örtdelarna i mörka burkar eller flaskor. Var noga så att vätskan täcker växtdelar. Sedan låter man de stå kvar i vätskan, helst i kylskåp. Då kan man använda både örter och oljan eller vinägern.

Koka i vatten

Detta är ett bra sätt att se till att man alltid har sitt eget örtte hemma. Ta en stor gryta och fyll med vatten. Ta ett mindre kärl och lägg i en knippa valfria örter och lite mer än en liter vatten. Koka upp vattnet i den stora grytan. Låt därefter kärlet med vatten och örter ligga i vattenbadet i ca 3 timmar, det ska aldrig koka, bara bli varmt. Efter 3 timmar ta man ur kärlet ur vattenbadet och låter det svalna. Sila av örterna och häll infusionen på små petflaskor som fryses. Sedan kan man ta upp en petflaska i taget och slå upp lite te i en kopp som man värmer. Man kan även använda infusionen till utvärtes bruk. Personligen gör jag sällan detta eftersom det är lika lätt att göra te på torkade örter. Men om man får väldigt mycket av en ört som man kanske inte har plats att förvara torkad så är det ett alternativ.

Torkning

Förmodligen det vanligaste sättet att bevara örter på är just torkning. Det finns lite olika sätt att torka örter. Dels genom lufttorkning och dels genom ugnstorkning.

Lufttorkning

Passar bra till alla sorts blommor, blad och stjälkar. Grundidéen är att låta luft cirkulera runt örten på ett torrt, svalt och mörkt ställe. Detta kan åstadkommas genom att man knyter små buketter av örten och hänger upp och ned i ett skjul, en garderob eller i ett skåp eller genom att lägga örterna på brickor täckta med hushållspapper eller tidningspapper och ställa på svala, mörka ställen eller att man lägger örterna i korgar eller siktställ som får stå torrt och mörkt. Man kan även göra så kallade smugesticks (ser ut som små cigarrer av torkade örter) genom att samla ihop en bunt av valfria örter och surra den tajt med bomullssnöre innan man hänger upp den att torka. Det är viktigt att örterna inte utsätts för fukt eftersom de då kan mögla. Likadant är det viktigt att inte utsätta dem för direkt solljus då de då kommer att mer likna hö än örter. Örten är färdig när den går att smula mellan fingrarna. Lägg örterna i burkar med tättslutande lock och förvara mörkt.

Ugnstorkning

Passar bättre till grövre material så som rötter, lökar, rotknölar och bark. Skär växtdelarna i mindre bitar och låt lufttorka i 24 timmar. Sätt ugnen på omkring 50 grader och ställ in en plåt med växtdelarna utspridda på. Låt dem stå i ugnen tills de är helt torra. Förvara dem sedan som lufttorkade örter.

Användning

Man kan använda örter till det mesta. Man kan använda dem för att smaksätta maten, för att göra skönhetsprodukter av, för att må bättre, till magi eller för att hemmet eller badet ska lukta gott. När du ska använda örter så ger jag rådet att ta reda på så mycket du kan om örten innan du använder den. Det finns örter som är giftiga, som kan irretera huden eller som på annat sätt kan vara olämpliga att använda på vissa sätt. Så ta alltid det säkra före det osäkra och läs på en gång extra.

Hur jag gör

Jag lufttorkar de flesta av mina örter i små buketter. Ibland kan jag använda korgar om det bara är blommorna jag är ute efter som tex gurkört eller kamomill.  Jag har ett uthus som har varit skomakeri en gång i tiden. Där i finns en järnstång som är utmärkt att hänga växter på. Tyvärr så finns det gott om fönster på uthuset vilket gör att jag måste skydda örterna mot det. Detta gör jag genom en tidning som jag viket till en strut. Jag har gjort en liten skiss så det blir lite klarare vad jag menar.



Ta en dagstidning och vik upp på mitten så att det ser ut som på första bilden. Lägg örtbuketten snett mellan kant 1 och 2.

Vik kant 1 mot kant två så att buketten blir täckt av en flik och det ser ut som bild 2.

Vik kant två (där tidningen är vikt från början) så att det ser ut som på bild 3.

Vik till sist ner kant 3 mot kant 1 och 2 så att man får en strut med örterna längst in. Sätt en klämma på spettsen och häng upp.

Så här ser det ut i boden här hemma:



I kuverten har jag färdigtorkade frön som ska användas till nästa års sådd. De är märkta med vad det är för frön och när de skördades. De dubbelvikta tidningarna innehåller lavendelhjärtan (björkgrenar som är bundna i hjärtform med lavendel instuckna i ) som är för stora för att torka i strut form. I struten hänger lavendelbuketter. På tidningen skriver jag sort och när den skördades. I äggpåsen ligger frökappslar som inte är helt torra ännu. När det gäller frön så använder jag gärna äggpåsar eftersom en del fröskidor "exploderar" när de är helt torra och sprider frö överallt. Då är det bra att ha det inneslutet. Även här skriver jag sort och när de är skördade.

Bilden är tagen precis i början av säsongen, allt eftersom sommaren går så blir det fler och fler strutar och kuvert som hänger på stången. Till slut blir det nästan jobbidt att komma in i rummet innanför. Men det försvinner även strutar allt eftersom de blir torra.

Det var lite om hur man tar hand om de örter man vill ha under vintern. Hoppas det ger lite idéer och en önskan att prova.

fredag 5 augusti 2011

Studie av en rabatt

Jag tänkte att dagens inlägg varken ska vara djupt eller lärorikt. Det blir helt enkelt ett näst intill rent foto inlägg. En studie av min "arkeologirabatt". Krassen blev lite väl väl vuxen så arkeologitemat syns  knappt. Till och med mina Malvor verkar känna sig överväxta.

[gallery]

söndag 31 juli 2011

En dag för att andas

Idag var vädret vackert och dagen inbjöd att ta en paus och bara njuta. Ibland så måste man lyssna på den inre rösten så jag tog en dag i trädgården och bara njöt. Jag passade på att mäta upp platsen där jag vill ha min örtagård. Den blev lite större än vad jag hade tänkt från början, men när man ändå är på gång så är det lika bra att göra det ordentligt är min filosofi. När allt var uppmätt och klart så satte jag mig i skuggan med ett glas hemmagjord saft och bläddrade i mina böcker och gjorde en lista på vilka örter jag vill ha. När jag hade ångan uppe så hämtade jag papper, penna och linjal och gjorde en skiss. Resultatet:

 



Den ska omgärdas av pil staket hade jag tänkt och gången ska vara grus lagd.  Det är i alla fall planen. Meningen är att detta ska bli mitt långtids projekt i trädgården som kommer att pågå i ett par år innan jag helt har fått fason på det hela. För att få lite perspektiv på bilden kan jag säga att gången kommer att vara 1 meter bred och rabatterna 1.5 meter breda.