Västgöta broderi, mönster 4, 5 och 6

Jag tyckte det var dags för tre nya mönster. Nu ger vi oss in på lite mer komplicerade mönster. Jag får be om ursäkt för färgerna, min scanner vill inte scanna rött :). Så allt det rosa ska vara rött.

Mönster 4 - Stjärna

Den här stjärnan pryder verkligen sin plats. Bården av fyrkanten i mitten sys med stjälkstygn, lika så de fyra "spröten". Bladen består av två små stygn på vardera sidan av "spröten". Trekanterna sys med langett stygn (förklaring finns här nedan) och sedan fylls den inre fyrkanten med liten korsbotten (även det förklaras nedan).

 

Man syr inte med två olika färger men jag använde mig av det för att det skulle bli tydligare. Börja med att sticka upp nålen längst till vänster i nederkanten (där de röda stygnen börjar på bilden) stick sedan ner nålen ett steg åt höger och stick upp den i samma höjd som förra gången. Var noga med att lägga tråden under nålen. Fortsätt på samma sätt.

Liten Korsbotten

Detta är en fyllnads teknik som man kan variera, men vi börjar med den enkla varianten. Sy först en bård runt området du ska fylla (se mönstret vilken typ av stygn du ska använda). Sedan drar man långa stygn tvärs över området (de röda trådarna) åt ena hållet och sedan åt andra hållet så att det bildas ett rutmönster. Där efter syr man ett litet korsstygn där trådarna korsas. Antingen använder man samma färg som på de lång trådarna eller så använder man motsatta färgen, det är en smakfråga. Man kan välja att göra rutorna som på bilden eller så väljer man att lägga stygnen på diagonalen så att de blir diamantformade.

Mönster 5 - Kors bård

Denna bård är lite mer kompakt än den som jag tidigare har visat. De blå stygnen sys med stjälksöm och de röda sys med långa stygn som får korsa varandra. Enkel och snabbsydd.

Mönster 6 - Kedjefyllnad

Detta är ett fyllnadssätt som kan användas över antingen små områden som ett hörn på en duk eller över större områden. De blå stygnen är kedjestygn (se nedan) och de röda prickarna är knutar. Kantkedjan består av kedjestygn som år hälften så stora som de som är inuti.

Kedjestygn

Kedjestygn sys på nästan samma sätt som öglestygnen jag visade förra gången. Men i stället för att sticks ner nålen för att fästa öglan på slutet så fortsätter man med nästa stygn. På så sätt blir det en kedja av öglor.

Knutar

Knutar är precis så enkla som de låter. Man sticker upp nålen och sedan slår man en knut på tråden som ska ligga precis ovanpå tyget. Stick därefter ner nålen under knuten och vips så ligger det en knut ovanpå tyget. Var bara noga så att knuten verkligen hamnar nära tyget, annars får man en bit tråd som inte är spänd och som gör att arbetet inte ser bra ut.

Det var allt för idag. Hoppas ni har roligt med mönstren.

Västgöta broderi, mönster 1, 2 och 3

Då tänkte jag att det var dags att lägga upp första mönstret. Lite kort först om mina mönster. De är ritade i blått och rött, ja blått och rosa efter det att jag scannade in dem. De olika färgerna står för vilket garnfärg som ska användas. Alla mönstren är handritade av mig så de kan vara lite skeva och inte helt perfekta. Beroende på vilken sorts stygn man använder så markerar jag det på mönstret, det kommer alltid finnas en förklaring till respektive mönster. när jag broderar ett sådant här mönster så brukar jag skissa upp mönstret i grova drag på väven. Någon stor, central, figur osv och sedan fribroderar jag resten med mönstret som guide. Det brukar bli lättare och mer levande. Men det är upp till var och en. Efter mönstret följer en förklaring och en förklaring till de olika stygnen som används. lite längre fram kommer det även en video med olika stygn. Mönstren är sedan fria att sättas samman efter egna önskemål och jag kommer även lite längre fram lägga ut färdigkomponerade mönster. Så håll till godo :)

Mönster 1 - Kubform

Den här lilla kubformen tycker jag är enormt söt. Man kan placera den nästan var som helst och om man vill så kan man göra flera på rad så blir den en söt bård. Du kan skala den till vilken storlek du vill, gör du den större så får man sy fler blad på stjälkarna och gör man den liten så syr man färre.

I mina mönster så står en yta som är helt ifylld för plattsöm, i detta mönstret använder man ensidig plattsöm (förklaring finns nedan). Streck som är streckade, dvs inte heldragna står för stjälkstygn och ovaler som slutar med en liten plupp (som bladen ovan) är öglestygn. Där det är rosa ska man använda rött garn och där det är blått använder man blått garn (väldigt logiskt).



 

 

 

Stjälkstygnen är centrala i Västgöta broderi och det är en bra ide att öva upp sig på dem. Bilden visar själva grund idéen, man ska inte använda två olika garner, det är bara jag som använde både blått och rött för att man ska se stygnen tydligare. Man börjar alltså nedifrån och upp och låter det nya stygnet gå en bit över det gamla och sedan ner till mitten av det sydda stygnet. Så fortsätter man. Används främst till att sy linjer och konturer.

 

 

 

 

 



Plattsöm används för att fylla ett område och det finns två olika typer. Ensidig plattsöm var vanligast förr eftersom garnåtgången är ungefär hälften av vad man använder vid liksidig plattsöm. Jag vill påpeka att man inte heller här använder två färger på garnet utan det är jag som försöker göra det tydligt.  Vid ensidig plattsöm så börjar man med att stick upp nålen i början av fältet och sticker sedan ner den på andra sidan så att tråden dras tvärs över. Man sticker sedan upp nålen precis bredvid där man stack ner den och sticker ner den tvärs emot så att garnet återigen lägger sig över fältet. Om man vänder på arbetet kommer man efter ett tag att se två rader av små stygn i vardera änden av arbetet. Vid liksidig plattsöm så börjar man som innan men här låter man nålen hela tiden gå tvärs över fältet. Vänder man på detta erbetet så kommer det att se likadant ut på båda sidor.



 

Öglestygn görs främst för att sy blad eller små bladbuketter. Man sticker upp nålen där bladet ska börja, lägger tråden i en ögla och sticker ner nålen där man stack upp den och sticker upp den mitt emot på insidan av garnöglan. Sedan gör man ett litet stygn om öglan för att hålla den på plats.

 

 

 

 

Mönster 2, Kors

Ett väldigt enkelt kors som bara kräver två typer av stygn, korsstygn och stjälkstygn. Jag tror inte att jag behöver visa hur amn gör korsstygn och stjälkstygn har ni förklaring till ovanför.

Mönster 3, Bård m blad

En underbart söt liten bård att kanta sitt arbete med. De små blommorna bladbuketterna ner till är tre öglestygn sydda i en bukett, de små stjärnorna består av tre små stygn sydda i kors och sicksack mönstret består av läggsöm.

 Läggsöm är väldigt enkelt att sy. Man börjar med att sy en lång tråd från punkt a till punkt b (den rosa tråden på bilden) och för att sedan hålla den på plats syr man små stygn tvärs över (de blå). Man kan här välja om man vill att allt ska vara i samma färg eller om man vill använda två olika färger. Den undre, långa tråden, behöver inte gå utmed en rak linje utan kan lika gärna vara böjd. Se då till att du mäter ordentligt så att den inte blir för kort för att böjas.

Det var allt för denna gången, hoppas ni gillade mönstren, det kommer mer lite längre fram.

Nytt projekt: Västgöta Broderi

Hösten och vintern är för mig pysseltiden på året. Man kan med gott samvete sitta inne och pyssla utan att känna att trädgården lockar. Så nu när trädgården har gjort sitt för i år, ja nästan i alla fall, så blev jag pyssel sugen. Jag tog och gick igenom alla mina mönster tidningar och böcker i jakt på något kul att sysselsätta mig med. Jag har samlat på mig en hel del får jag säga och när mamma flyttade till en mindre lägenhet så fick jag en hög utav henne som innehöll både mönster från henne och från mormor. I den här högen låg ett häfte som minst sagt fascinerade mig. "Västgöra Broderier i rött och blått" skrivet av Lisa Melén 1984 och utgivet av Lidköpings Hantverks och Sjöfartsmuseum.

I häftet finns det samlat de mest vackra mönster, spännande historia och en massa med annat matnyttigt om dessa broderier. Nyfiken blev jag och vände mig därför till internet för att få reda på mer. Gissa om jag blev förvånad när jag inte hittade en enda sida om ämnet. Jag ringde upp min den lokala byggdeföreningen som gav min tipps om en trevlig dam jag kunde ringa. Jag pratade med damen i fråga (som verkligen var väldigt trevlig och mycket kunnig i ämnet) hon berättade att många av dessa lokala sömnadsmönster höll på att försvinna eftersom det inte fanns intresse för dem. Hon berättade att det fanns vissa som tex dalamönster och samemönster som fortfarande var levande men att flera andra höll på att glömmas bort helt och hållet. Förr i tiden, när slöjd precis hade blivit obligatoriskt i alla skolor, så fick alla flickor lära sig dessa mönster (på den tiden gick flickor i syslöjd och pojkar i träslöjd) men nu för tiden så lär man sig annat på syslöjden.

Efter det samtalet så beslutade jag mig för att göra något åt det här. Jag kanske inte kan införa det i syslöjden direkt men jag kan dra mitt strå till stacken. Så härmed förklarar jag projektet Västgöta Broderi inlett. Jag kommer i en serie av inlägg prata lite om västgöta broderi, dela med mig av mönster och visa hur man syr de olika stygnen. Jag har redan satt igång och brodera en humlekudde och måste säga att det är otroligt roligt och inspirerade sömnadssätt.

Så jag tänkte börja med lite historia och fakta om väsgöta broderi. Min främsta källa är häftet som jag nämnde här ovan.

Landskapssömmar (eller landskapsbroderier) är helt enkelt broderier där mönstren visar lokal utprägling, det vill säga att man kan se tydliga skillnader i mönstren mellan olika delar av landet. Begreppet myntades i slutet av 1800-talet då hemslöjdsrörelsen som drog över landet lade märke till de lokala variationerna i broderiet. När så den obligatoriska syslöjden infördes på 1920-talet så ingick häftet "Svenska Allmogemotiv" i kursliteraturen.

Väsgöta broderiet sys traditionellt på vit linne eller bomullsväv med bomullsgarn i rött och blått. Man använde broderierna till att pryda allt från findukar till förkläden och handdukar. De vanligaste mönstren består av hjärtan, blommor, korgar, fåglar, runda former och sicksack söm. Västgöta broderiet har, ganska naturligt, mycket gemensamt med hallands broderi. Detta eftersom de två länen hade ett stort utbyta av ideer och människor flyttade fram och tillbaka mellan de båda områdena.

Som sagt så utfördes de flesta broderier i indigo blått och turkiskt rött. Garnet fick man från knallar som reste runt och de i sin tur fick det från Levantens färgeri i Partille. I början av 1900-talet kom pärlgarnet som var glansigt och därför blev populärt. Något senare introducerades även moulinergarnet som dels var flertrådigt så man kunde dela på det och dels färgades så att det blev skiftningar i broderiet.

Mönstren fick man till en början genom att rita egna eller byta mellan sig. Längre fram publicerades det mönsterböcker men allra populärast blev det att rita av mönster ur Allers mönstertidning. När det kom till äldre mönster kopierade man färdigsydda arbeten genom att lägga smörpapper ovanpå dem och gnida med hjälp av en sked med smör på. På så sätt kunde man med hjälp av kalkerväv överföra mönstret. Dessa mönster blev sällan detaljerade och man fick därför arbeta mycket utifrån minne och smak. Därför ändrades mönstren hela tiden.

Det var allt för denna gången. Nästa gång tänkte jag att jag skulle lägga upp ett eller två lite enklare mönster och visa hur man syr stygnen. Ha en trevlig höstdag och dela gärna det här inlägget med fler pyssel entusiaster :).