Någon gång i framtiden så drömmer jag om att ha en liten gård med lite mark till. Där vill jag ha lite höns, ett par får, kanske ett par getter och en häst eller två. Jag drömmer om ett rejält land fullt med grönsaker, en örtagård som innehåller allt det jag jag använder, en fruktträdgård med både träd och buskar och en liten undanskymd vrå där jag kan utföra mina ritualer.
Kort och gott så önskar jag att jag en dag skulle kunna försörja mig med det mesta som jag använder till vardagen. För är det något jag tror så är det att om fler blev mer självförsörjande så skulle pressen på naturen minska. Men jag är inte så naiv att jag tror att alla kan eller vill bli självförsörjande helt och hållet.
Jag har räknat på att om jag behåller mitt nuvarande arbete så skulle jag fixa att sköta en liten gård med ett fåtal djur och lite mark utan att behöva arbeta 24 timmar om dygnet. Hade man sedan lyckats hitta en karl som var lite intresserad av samma saker hade det ju underlättat.
Men jag vet att det inte alla som har samma förutsättningar, intresse och tankesätt. Men jag tror inte heller att alla skulle vara helt självförsörjande. Men många bäckar små, som det brukar heta. Jag tror att alla kan vara lite självförsörjande. Bor man i lägenhet med balkong kan man ha ett par krukor med örter som täcker ens årsbehov. Man kanske tänker att "Vad gör det för skillnad om jag köper fem kryddburkar mindre varje år". Men om alla som hade tillgång till balkong odlar de fem kryddorna som de använder mest av så skulle det göra en enorm skillnad.
Bor man i hus och har trädgård så kan man i de flesta kommuner få ha höns även om man bor centralt. Så länge man undviker att skaffa tupp ;). Om man har tillgång till egna ägg så slipper man dessutom stå och fundera på vad skillnaden mellan sprätthöns och frigående höns är när man står och ska köpa ägg.
Har man en liten trädgård, eller möjlighet att skaffa en lite kollonilott så kan man odla lite frukt och grönt. Kanske blir man inte helt självförsörjande, men ett par månader om året kanske man kan leva av den egna skörden. Dessutom smakar egenodlat alltid bäst. Du kan också påverka vilka göselsorter och bekämpningsmedel som hamnar på dina växter.
Så vad är fördelarna med att bli mer självförsörjande?
Dels så vet man precis vad man stoppar i sig. Man väljer själv om man vill odla grönt eller om man vill brassa på med alla kemikalier som finns eller något där emellan. Du har full kontroll.
Dels så minskar man transsportsträckorna. Tänk på hur långt den basilikan du köper på ICA måste åka för att hamna i ditt skåp. Tänk sedan transportsträckan från din balkong till ditt kryddskåp. Det är en viss skillnad...
Man kan ta till vara på gamla brukssorter som håller på att försvinna. Det finns genbanker som lagrar frön från gamla brukssorter av grönsaker till exempel som är vana att växa i våra klimat och ge goda skördar. att odla en sådan sort ger inte bara en bra skörd, utan hjälper dessutom till att bevara den. ofta kostar det inte många kronor att beställa frön från genbanker, för det mesta tar de bara betalt för portot eller inget alls. Med andra ord är det ett billigt sätt att få bra frön på.
Sedan är det hälsosamt. Om man är ute i landet/hönsgården/på balkongen en stund varje dag så får man lite frisk luft, man rör lite på sig och får använda musklerna.
Barnen (om man nu har några) får lära sig varifrån maten kommer. Jag som är uppvuxen på landet med allt vad det innebär blir rädd när jag hör barn som tror att fläskkotletter kommer från Coop och att de magiskt dyker upp i plastbaljor. Hur ska man kunna lära barn en sund kosthållning om de inte ens vet hur maten produceras?
Priset. Rotfrukter är ganska billigt och även de flesta kålsorter. Men ska man köpa tex färska ärtor så blir man ruinerad. Om man dessutom börjar ta för vana att spara eget utsäde (frön) så blir hela projektet extra billigt. ska man dra det till ytterligheter och säga att man har tillgång till höns, egna frön och egen brunn så kostar grönsakerna bara arbetskostnaden.
Det finns säkert fler fördelar med att självhushålla i stora eller små format. Men jag vill verkligen uppmana alla att tänka över vad man själv kan göra. Alla har vi möjlighet att göra något litet.
