Bakgrund

måndag 9 januari 2012

Femtonde aspekten: Tankar om livet efter detta?

Detta är verkligen ett ämne att sätta tänderna i. Jag har en ganska klar uppfattning vad jag tror händer efter döden, men det är ju en helt annan sak att sätta ord på det så att andra människor förstår min synpunkt. Men jag ska göra mitt bästa och jag hoppas att jag inte gör er förvirrade.

Som många andra nyhedningar och wiccaner så tror jag på återfödelse, reinkaration. När någon dör så tror jag att en del av den börjar ett nytt liv. Jag är inte helt säker på att det sker i den formen av att vårat medvetna svävar ut och väljer en ny kropp och återföds igen. Jag tror snarare att vår energi, eller kanske livskraft återvinns, i brist på bättre ord, och att det på så vis skapas en cykel som gör att vi återföds.

Liksom att våra kroppar kommer att brytas ner och återanvändas av jorden när vi dör så tror jag något liknande händer med vår energi. VI vet att energi inte försvinner eller skapas, den byter skepnad. För mig så är det den här livsenergin som är det som vi kallar själen. Det är den där kraften som man inte kan ta på eller som inte är fysisk men som ändå är livsavgörande för oss. För mig är själ och ande två helt olika saker, ande är vår uppfattade bild av oss själva, en slags projektion av oss själva av vårt egna medvetna. Jag hoppas ni förstår vad jag menar, det är den bilden vi ser oss själva som på en både omedveten och medveten nivå. Så när man gör till exempel en astralresa eller en trummresa så använder man sig av denna formen av själv för att resa dit våra fysiska kroppar inte kan.

Själen däremot är inget som vi skapar eller som vi använder oss av på ett medvetet sätt. Själen för mig är den kraft som vi alla har och som gör oss levande. Alla levande varelser har en själv, en slaggs inre livs kraft som gör oss till just levande varelser. När vi till exempel äter en växt en eller ett djur så tar vi del av den kraften och det stärker vår egen. Jag tror inte själen har med moral att göra. Jag tror inte att en ond människa har en sämre själ än en god. Allas själar är olika eftersom det inte finns två levande varelser som är exakt lika varandra. Och det är som sagt den här energin som jag tror återföds. Kanske inte som en specifik individ utan snarare som delar av flera olika. Om man tar ett stort steg tillbaka och tittar på vår värld så tror jag att all livsenergi som finns här är något så när konstant men att den omorganiserar sig. Svårt att förklara. Men tänk er ett stort badkar med lite skum i. Alla som badat skumbad vet att när vattnet rör sig så bildas det små "öar" av skum. Ibland stöter de in i varandra och lämnar lite skum till varandra, ibland krockar de och bildar större skum öar. Lite så tror jag det är med vår livsenergi. Den skapar individer som stöter på varandra och delar med sig av lite energi eller så slås den ihop som stora sjok och bildar nya individer. Väldigt flummigt, men jag kan inte förklara det på ett bättre sätt.

Då kommer vi till det här med spöken och gengångare. Finns de? Nej inte på det viset som vi ofta tror. Jag tror inte att en individ kan välja att leva kvar i någon slags energiform och fara omkring och göra oväsen och ha sig. Men däremot tror jag att vi kan lämna kvar bitar av oss själva, små bitar av energi, speciellt under extrema förhållanden som när vi är väldigt glada, lyckliga eller ledsna. Jag tror att sådana tillfällen kan få vår energi att flöda över och "fastna" på icke levande föremål, tex ett hus. Vad vi upplever som spöken och gengångare tror jag snarare är ett slaggs eko av ett minne. Ungefär som att ett fotografi inte är levande utan en bild av en tidpunkt när vi bestämde oss för att trycka på kamerans knapp. Precis som med ett foto så kan vi lämna andra spår efter oss, de är inte levande, tänkande varelser utan en inblick i ett ögonblick med staka känslor för en eller flera personer.

Det finns säkert personer som är känsligare för dessa  kvarlämnade bitar av energi och som lättare känner av dem. Jag vet att jag har varit med om saker som jag inte riktigt kan förklara på annat sätt. Men eftersom jag tror på reinkaration så har jag svårt att föreställa mig spöken i en mer traditionell mening.

Jag vet inte om någon förstår min tanke gång, men det är i alla fall vad jag tror händer efter döden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar