Det här med smör...

I alla mina recept skriver jag alltid ut smör, aldrig margarin. Det beror på att här hemma så används bara smör, av två enkla anledningar: Det smakar bättre och det innehåller inga konstiga saker. Egentligen ska det läggas till en tredje sak: småkakor blir bättre av riktigt smör.

Låt mig utveckla mina ståndpunkter :). För det första påståendet om att småkakor blir bättre av riktigt smör. Det har att göra med att margarin är gjort för att vara mjukare och smidigare än smör. tydligast ser man det när man gör mördegskakor som ska vila i kylskåpet. Jag har en gång provat att göra en smörbaserad deg och en margarinbaserad deg. Skillnaden är enorm. När degen kommer ut från kylskåpet så är den med smör i hård, nästan "jag kan klubba någon med den här"-hård, margarin degen är mjukare. Detta gör att när man ska skära kakorna så förlorar margarindegen lättare formen och blir lite ihop tryckt vilket inte smördegen gör. 

När kakorna sedan bakas så flyter margarinkakorna ut mer än smörkakorna av samma orsak. Till sist; när man biter i smörkakorna är de frasiga och smakar nästan lite nötaktigt. Margarinkakorna är mjukare och frasar inte lika mycket och smaken är inte den samma. Så här bakas det inte kakor med margarin.

På min andra ståndpunkt att det smakar bättre så kan jag bara säga: det gör det. Smör smakar smör och när man på sommaren kokar färskpotatis så kan jag gladerliga äta den med lite smör och salt, men jag skulle inte få för mig att äta färskpotatis med margarin.

Den tredje och sista ståndpunkten är kanske den viktigaste. Smöret i mitt kylskåp består av grädde, salt och mjölksyrakultur. Tre väldigt naturliga saker som jag vet vad det är. Nu frågar ni kanske vad mjölksyrakultur är och varför det finns i mjölken...  

Mjölksyra känner de flesta av oss till, mjölksyrakultur är helt enkelt ämnen som gör att mjölksyra bildas. Detta sker naturligt när tex mjölken blir gammal och surnar, då är bakterier den främsta orsaken, eller så kan man tillsätta specifikt framtagna kulturer och då uppstår saker som filmjölk. Mjölksyrakulturer finns i de flesta hårdostar, filmjölk, korv mm och kan ha en väldigt positiv effekt på mag- och tarmkanalen (tänk Dofilus).

Förr i tiden när man gjorde smör (speciellt här i Norden) så använde man grädde som hade stått ett tag. Man använde först grädden som grädde och när den började bli sur så tog man den och gjorde smör av. Detta ger en något annorlunda smak till smöret om man jämför med smör som är gjort på färsk grädde. När man sedan började göra smör i fabriker så ville man kontrollera denna process och tog därför fram speciella kulturer för att ge grädden (och sedan smöret) den smaken man är van vid. Om man är nere runt medelhavet så kan det vara roligt att prova deras smör. Där har de inte samma tradition av att använda syrad grädde utan använde färsk grädde. Varför deras smör smakar annorlunda. Själv föredrar jag syrat smör.

Så, tre ingredienser som jag vet vad det är, vad de har för funktion och hur de påverkar mig.

Jag slog upp ingredienslistan för Milda (troligtvis det vanligaste bakmargarinet i Sverige) och det innehåller: Vegetabiliskt fett, vegetabilisk olja 27% (solrosolja, rapsolja, linfröolja), vatten, vassle (av mjölk), salt (1,5%), emulgeringsmedel (sojalecitin), arom, A- och D vitamin.

Ja det var ju inte tre ingredienser direkt, men det innebär inte att det är dåligt. Vegetabiliskt fett, okej vilket/vilka? Oljorna är tydligt utmärkta men inte fettet. Vattnet och vasslen är det inget konstigt med och inte heller salt. Men sedan kommer emuljeringmedel, det är ett ämne som kommer i från sojabönan och som gör att man kan blanda fett och vatten utan att det delar sig (därför kan det både finnas olja och vatten bland ingredienserna). Där på följer arom, vad för arom? Och till sist tillsatt A och D vitamin.

På två ställen får jag inte veta vad för något det är de har i margarinet bar vilken grupp det tillhör (vegetabiliska fettet och aromen) vilket gör att jag faktiskt inte riktigt vet vad jag stoppar i mig.

Naktdelen med margarin är att de görs med hjälp av vegetabiliska fetter. Dessa fetter är naturligt flytande eller iaf på gränsen till flytande i rumstemperatur. Detta gör att man för att få en klump med margarin måste härda dessa fetter genom men process som kallas  hydrogenering. Det är en kemisk process som jag inte ska gå in på i detalj (ni kan alltid klicka på länken och läsa själva) men det går ut på att man genom att tillsätta vätgas och en katalysator (i form av metaller som tex nickel, platina osv) åstadkommer en reduktion. det är när fettet kommer i kontakt med katalysatorn som det ibland bildas transfetter som vi har hört så mycket om. 

Att tillverka margarin är med andra ord en hel vetenskap. 

Så, för att göra ett sista påpekande. Jag är ju miljömedveten av mig och anser att närproducerat och korta transport sträckor är nödvändiga för att åstadkomma en långvarig, och positiv, förändring.

Tittar vi på smör så har vi i Svergie tillgång till smör och mjölksyrekultur. Saltet måste visserligen importeras i dagsläget. Allt kan tillverkas på ett mejeri nära dig och hämna i en butik nära dig.

Tittar vi på margarin så beror det lite på vad de använder för vegetabiliska fetter. Använder de tex kokosfett så blir det en ordentlig transport. Solrosor, raps och lin kan vi odla här i Sverige. Saltet importers, lika så sojabönor. Hur aromet och vitaminerna tillverkas vet jag faktiskt inte... Sedan ska då växterna förädlas till fetter och olja, sojabönorna ska bli till emuljeringsämne, fettet ska genomgå hydrogenering och allt ska blandas ihop. 

Har ni tänkt på att det inte finns kravmärkta margarin? Varför? Därför att inga produkter som genomgår hydrogenering får kravmärkas, bara det borde säga något. 

Men då kommer man till kommentarer som att smör är svårt att arbeta med eller att det är onyttigt. Speciellt oroliga verkar folk vara över sin kolesterol. Sanning är den att det inte finns en enda medicinsk studie i dagsläget som kan påvisa att mättade fetter (dit animaliska fetter hör) påverkar det negativa kolesterolet (LDL- partiklar av liten storlek). Faktum är att genom härdningsprocessen så blir även vegetabiliska fetter mättade och den delen av margarin som utgör omättat eller flermättat fett är de 27% av olja.

 Är man nu så orolig för att använda för mycket smör rekommenderar jag att man steker sin mat i ren olja, tex rapsolja. Jag själv använder lite olja och lite smör när jag steker tex kött. Oljan för att det inte ska bränna så fort och smöret för smaken.

Jag kan hålla med om att smör direkt i från kylskåpet inte är lättarbetat. Men det finns lösningar. För det första måste inte smör förvaras i kylskåp. Våra förfäder åt smör långt innan de uppfann kylskåpet. Smör kan faktiskt hålla sig i upp till en månad i skafferiet. Lägg smöret i en burk som du kan tillsluta och kör in det bland mjöl och kryddor. Är du orolig över att det ska härskna så sniffa lite på det innan du använder det. 

Vill man vara lite mer "säker" så använder man en smörklocka. Det ser ut som en burk i keramik eller glas med lock. När man lyfter på locket så sitter det en upp och ner vänd skål fast i det. I den kletar man i smöret och så fyller man själva byttan med kallt vatten. När man sedan sänker ner "klockan" med smör i vattnet bildar det ett vattenlås som både kyler smöret lite och ser till att bakterier inte kommer åt. Byter man vatten en eller två gånger i veckan så har man ett bra sätt att förvara smöret på bordet.

Eller så gör man som min mormor och min farmor gjorde. Man har en ordentlig smörklump i kylskåpet och på kvällen så tar man fram vad man tror man använder nästa dag och lägger i en liten bytta och ställer in i skafferiet. På morgonen har man rumsvarmt smör som räcker dagen ut. Min mormor använde ofta uttrycket "man vet aldrig när man behöver smör" när hon slevade upp nästa dags smörranson. På så sätt har man alltid rumsvarmt smör om lusten att baka skulle falla på. Och jag kan intyga att en smörgås med riktigt smör smakar 20 gånger bättre än en med margarin. 

Så det var lite fakta och lite åsikter om smör. Jag hoppas att jag har lyckats omvända någon margarinälskare till smörfanatiker ;) 

En upplevelse utöver det vanliga

Igår var jag med om något väldigt speciellt. En vän till mig utför distanshealing och frågade om jag ville prova. Jag tackar sällan nej till att prova något nytt så vi bestämde att hon skulle skicka healing till mig igår kväll.

Jag började med att meditera och slappna av innan jag la mig tillrätta på soffan, med katten vid fötterna som alltid. 

Allt började med att det slog lock för mina öron och samtidigt så hoppade Teddy ner från soffan. "Nu har hon satt igång" tänkte jag. En stund senare så kändes det som att det strålade energi över min kropp, jag fick intrycket av att det var som ett norrsken i alla möjliga färger som dansade över mig. Samtidigt kändes det som om någon la något tungt i mina händer. Som två marmor klot. 

Efter en stund försvann känslan av den dansande energin, men tyngden i händerna fanns kvar. Efter en liten stund så fick jag små ryckningar i vänster ben och det började klia i vänster handflata. 

Genom hela processen så kunde jag inte sluta att tänka på träd, det var som om något drog mina tankar åt det hållet.

När vi var färdiga så pratade min vän och jag över telefon för att stämma av. Mycket av det som hon berättade för mig stämde så otroligt väl in på min upplevelse (jag tänker inte gå in på allt här). Bland annat så berättade hon att hon hade använt två krafttecken, ett i vardera av handflatorna.

Idag har jag haft gott om energi, men varit något gråtmild. Vilket resulterade i att jag stod och grät ute på en åker när jag tog Felix för hans förmiddagspromenad. Men det är ju något som behöver få komma ut. Så jag snyftar på :).

Jag kan verkligen rekommendera att man gör något sådant här för att släppa på blockeringar och bara rensa ut gamla energier. Ofta så kan man hitta ett bra erbjudande om man vill prova en gång. Min vän tex erbjuder en behandling gratis om man vill prova för att se vad det är för något.

Nu ska jag gå och sätta på en snyfftare så jag får lite utlopp ;).

  

Det gror och spirar, råd om ljus till växter

Ja nu är fröna på gång att komma upp som jag sådde förra veckan. Först upp var brysselkålen som nu nu har kommit upp i alla de små facken. Hos gurkörten och höstastrarna så har det kommit en grodd på vardera. Nu hoppas jag bara på att resten är på väg.

Men växtspurten hos brysselkålen gjorde att det var dags att börja tänka över hur man ska fixa ordentligt med ljus åt de små liven. Jag har mina odlingar stående i matsalen eftersom jag inte använder matsalsbordet till så mycket annat just nu. Men den stora naktdelen är att det inte finns upphängning för lampor där inne. Eftersom det dessutom är ett fint gammalt trätak i original så gör det ont i själen att sätta krokar i det. Läsningen blev att spänna ett snöre mellan det gamla spjälet och kroken vid fönstret (tack för idéen mamma) och sedan göra en liten upphängningsanordning med hjälp av snören och ståltråd. Det gick över förväntan (ignorera kläderna i bakgrunden då rummet även fungerar som torkrum under vintern).

Så varför sätta upp extra ljus? Ja först och främst så är det så att fönstren i mitt "grorum" väter åt fel håll så när klockan är 11 på förmiddagen så försvinner solen. Så det blir ganska mörkt. Om man har förodlat växter inne och fått långa, rangliga, växter som skjuter i höjden men inte på bredden så beror det oftast på för lite ljus. Eller snarare på att ljus/värme ration är fel. Om man odlar i ett varmt men mörk rum så får man ofta det problemet. Växterna växer sig långa snabbt för att hitta upp till ljuset. 

Då är det bra att ge dem lite mer ljus. Man kan även sätta in en bordsfläkt som blåser lite på dem, men då ska de vara lite större eftersom de är känsliga för drag i början.

Vad ska man använda för ljus? Det här är en hel vetenskap och växterna behöver olika sorters ljus beroende på vilken period de befinner sig i. Men enkelt sett så behöver växter blått(kallt) ljus för att grönmassan ska växa och rött(varmt) ljus för att blomma och bära frukt. Så om man bara vill ge växterna lite extra ljus när man förgror dem och sedan planerar att flytta ut dem så ska man satsa på blått ljus. Ljusets temperatur (som avgör färg) mät i Kelvin (K) och enkelt sagt så ger en lägre temperatur varmare färger medan en högre temperatur ger kallare. Så till uppdragning av plantor vill man ha så hög K som möjligt (helst över 3500).

Var hittar man sådana lampor? Ja det finns ju naturligtvis speciallampor framtagna för växter. Dessa är dock dyra och ska man bara ha dem för att dra fram frön som hobbyodlare så är det slöseri med pengar (enligt mig). Enklaste sättet att hitta en lampa med blått ljus är att vända sig till lysrören. Lysrör är oftast enkla att få tag i i blå nyanser medan energilampor ofta går åt det varmare hållet. Jag införskaffade min trevliga lilla armatur och lysrör på biltema, tillsammans kostade de ungefär 150kr. Ett lagom pris. Man kan även hitta armaturer billigt i secondhandaffärer och bara köpa till nya lysrör.

Hur ska man sätta upp det? Ja bäst är att ha ljuskällan så nära plantorna som möjligt. Man brukar säga att kvalitén på ljuset försämras drastiskt var 5:e cm. Så som ni ser på bilderna gäller det att hänga dem ganska lågt. Tänk då på att kontrollera så att ni inte steker de stackars växterna. En del ljusrör kan bli varma. Då är det bra att ställa in en fläkt eller höja ljusröret. Det får man avgöra själv.

Hur länge ska man ha tänt? Ja själva grejen är ju att försöka efterlikna naturen så någon stans mellan 12-16 timmar är det optimala. Jag brukar nu i början följa solens upp och ned gång. När växterna blir lite större så låter jag det vara tänt lite extra på kvällen. 

Med hjälp av en enkel lampa som den jag har så kan man börja så sina mer "krävande" växter som tex tomater och chili redan i november och låta dem växa til lsig under lampan. Då får man en tidig skörd och kraftiga och fina växter.

Lycka till med fröna :)

Inspiration till alternativ livsstil

Jag är inte som alla andra, det är något som jag och min omgivning har fått lära oss för länge sedan. Jag har alltid varit intresserad av naturen och att odla och laga mat och allt det där som inte riktigt hör det moderna samhället till. Jag har mina idéer och nu senast så var jag väldigt nyfiken på om jag inte skulle ta och skaffa lite höns. Helst av allt så skulle jag ju vilja ha en tupp med, men jag tror inte grannarna uppskattar det. 

Nåväl jag beslutade mig för att söka information och vad jag än sökte på så dök samma sida upp. Så jag började titta runt och nu, tre dagar senare, så har jag nästan läst varenda ämne. En otroligt inspirerande sida vid namn Alternativ.nu. Där finns dels en handbok som innehåller fakta om allt från djurskötsel till odling till matlagning och konservering, till annat praktisk arbete. Dessutom finns det ett forum där tipps och idéer av olika slag utbyts och där det råder trevlig stämning (vilket det inte alltid är på forum tyvärr).

Nu är jag så inspirerad att jag gott och väl skulle kunna tänka mig att skaffa en liten gård för att få rum för alla mina idéer och projekt. Men jag sansar mig lite och börjar med att lägga upp planer för att förvandla garaget till hönshus. 

Jag rekommenderar att ni kikar in där (om inte annat bara för att man lär sig något så fort man läser ett ämne). Man behöver inte alls ha som strävan att bli självförsörjande för att ha nytta av sidan. De har tex en mycket bra del om örter för de som är intresserade. Bli inspirerade och vem vet, snart kanske ni sitter där med egna drömmar om en gård ;).

Dags för sådd

Jag ligger lite efter i sådden, hade gärna velat få ner fröna i jorden för ett par veckor sedan. Men ibland blir det inte som man planerat. Men idag tog jag mig i kragen och satte igång. Matsalsbordet täcktes med ett lakan och in åkte brickor och planteringskärl. Inte så snyggt kanske men jag har inte planerat att hålla middagsbjudning de närmaste månaderna.

På brickorna har jag lagt så kallade diskunderlägg. De är gjorda i skumplast och suger åt sig fukt. Jag använder dem för att kunna vattna direkt på brickan utan att planteringskärlen ska behöva simma i vatten. Jag köpte mina på ÖB och där kostade ett tre pack 20 kr. 

Istället för krukor använder jag gamla förpackningar till tomater, vindruvor och ägg i plast. Absoluta favoriten är äggförpackningar i plast eftersom man kan se till att man får en planta i varje "grop" som ett billigt plugg system. 

För att vattnet ska kunna sugas upp underifrån använder jag en korkskruv för att göra hål i botten på de små groparna. Sedan är det bara att ställa förpackningarna på brickorna, fylla på med jord och så de fröna man vill ha. Glöm inte att markera ut vilka frön du sår i vilken bytta. Man (läs jag) tror att man ska komma ihåg det, men vis av erfarenhet så ser jag alltid till att märka noga.

I år har jag sått tomater, paprikor, brysselkål, tre olika sorter akleja (var av den ena jag själv har tagit fram), borstnejlikor, kummin, pepparmynta, oregano, basilika och gurkört. Det kan hända att det kommer till ett par andra också. Det är farligt den här tiden när fröhyllorna står framme och man bara måste titta lite... Jag har plats för ett par byttor till.

Nu gäller det att hålla jorden fuktig och ha nerver av stål... Jag lovar att jag redan i kväll kommer att gå och titta om det har kommit upp något. Jag vet att det dröjer en vecka eller två, men jag kan inte hjälpa att gå där och titta en gång om dagen. Höjden av lycka är när första lilla grodden tittar upp. Jag undrar vilken sort som tittar upp först...

Vad är viktigast?

Visst är roligt hur olika vi prioriterar i våran vardag? Till och med två människor som bor ihop kan ha fullständigt olika prioriteringar i livet. Jag hade en diskussion med en vän härom dagen som fick mig att tänka på den gamla Körberg låten Judy min vän. Närmare bestämt raderna:

"Judy min vän, din dröm om pengar tycks mig liten och trång. Min dröm är drömmen om gröna ängar vindens lek och en sång."

För det var precis det som var skillnaden mellan min vän och mig. För henne är det viktigt att ha ett heltidsarbete, gärna välbetalt, så att hon och hennes sambo kan ha de senaste prylarna, bilarna och åka utomlands gärna två gånger per år. Jag däremot har lyxen av att bo billigt och skulle mycket väl kunna tänka mig att tex jobba 80%. Visserligen tjänar man mindre men å andra sidan kan jag njuta av min lediga tid, ägna mig åt det jag verkligen känner för. Jag spenderar hellre den extra tiden med att gå omkring i skogen eller vara i trädgården. Naturligtvis innebär det att man får offra några utlands semestrar, kanske inte alltid har den nyaste mobilen och att bilen byts mot buss. 

För mig är tiden viktigare än pengarna och prylarna men men vän tycker tvärt om. Ingen av oss har rätt eller fel, bara olika perspektiv. Vi tycker båda att det skulle vara svårt att leva den andras liv. 

Jag tror att alla har något som de alltid sätter före allt annat. Något som man planlägger sitt liv kring. Det kan var karriär, pengar, ett intresse, barn, partner, en vän eller vad som helst. Genom livet så ändras förmodligen fokuset dessutom. Det man planlade sitt liv kring när man var 20 år är förhoppningsvis inte det man planlägger sitt liv kring när man är 40 år. 

Om jag verkligen fick drömma så skulle jag vilja bo på en liten gård och vara självförsörjande med kött och grönsaker. Kanske blir det så en dag, kanske blir jag kvar i min lilla stuga. Men jag vet i alla fall att jag tacka min lyckliga stjärna för att jag faktiskt kan unna mig att inte behöva jobba hela tiden. Att jag kan ta tillvara på de tillgångar som jag faktiskt har runt omkring mig.

Vad är viktigast i ditt liv? Kring vilka delar planlägger du resten av ditt liv.

Småkakor - nostalgi och minnen

Jag älskar småkakor, jag älskar att baka dem och jag älskar att äta dem. Men varför? Vad är det med dessa små, söta och frasiga mumsbitar som får mitt hjärta att sväva?

För mig är småkakor fulla av minnen, de står för trygghet, gemenskap och fest. Jag har bakat småkakor så länge jag kan minnas, bokstavligen. Mitt första minne är när mormor och jag står i köket och bakar.

När jag var liten så bodde min mormor hos mig och mamma. Efter lunch så hämtade hon mig från min dagmamma och så gick vi hem och hittade på något roligt innan mamma kom hem från jobbet. Ofta så bakade vi, antingen bullar eller småkakor. Mormor ställde mig på en stol vid bänken och så fick jag en bit deg att göra vad jag ville med. Det blev gubbar och blommor och katter och det smakade ofta inte alls lika gott som mormors eftersom jag hade i hur mycket mjöl som helst i mina försök att forma degen. Men det var roligt och det var en stund på dagen då det bara var jag och mormor.

Inte den bästa bilden, men här är jag ungefär tre år och hjälper mormor att mala mandlar. Lägg speciellt märke till att jag bara använder en socka.

Så där började mitt förhållande med småkakor. Men det slutade inte där. 

I min familj så lever verkligen "kaffe och sju sorters kakor" kulturen. Om någon inte skulle bjuda på kaffe och tillbehör när man kommer på besök så skulle det anses som oartigt, snålt och näst intill oförlåtligt och man skulle inte få glömma det det närmsta 5 åren. 

Så småkakor tar mig även tillbaka till när man var liten och satt där vid matsalsbordet som dukades med kaffekoppar och fat, ett glas saft till mig och så kom fatet med bullar och kakor. Alla de olika färgerna och dofterna inbjöd till att smaka. Men väluppfostrad som man var så satt man där och försökte bestämma sig för vilken man skulle börja med. Efter en evighet så bjöds man att börja och snabbt som en iller var man där och norpade åt sig ett par kakor. Sedan började väntan på om någon skulle säga att man fick ta om. Jag har alltid varit ett kakmonster, kommer nog alltid att förbli ett.

Nu för tiden så är kokor en symbol för att träffa släkten, umgås och ha kul. Jag skulle själv aldrig kunna tänka mig att inte servera kaffe och kaka om jag fick besök. Men så älskar jag ju verkligen att baka dessa små underverk. 

Att baka småkakor är en fröjd, de är så enkla men samtidigt så komplexa. Man slipper vänta på att de ska jäsa och det är enkelt att leka fram nya smaker. De är lätta att förvara, om de nu varar mer än två dagar... finns det egentligen någon orsak till att inte älska småkakor?